En fiberförening som vår får problem när ytterligare utbyggnad – vällovligt initierad av Uddevalla kommun – för att släcka så kallade ”vita fläckar” ska planeras och utföras. De regler som finns resulterar i att många av de hushåll som är aktuella, skulle få betala i runda slängar 70 000 kronor i anslutningsavgift. För några av dem skulle det kosta uppemot 300 000 kronor, extremt mycket pengar för ett normalhushåll. Vem har råd med det?

De bidragsformer för utbyggnad som finns i dag är rätt knepiga att begripa sig på även för ett proffs. Det resulterar bland annat i en situation som den beskrivna ovan.

Ett annat kriterium är att alla fastigheter man söker för ska finnas i ett sammanhängande område. Det gör det än svårare för vår förening, där många potentiella medlemmar finns utspridda över en större yta.

Post- och telestyrelsen (PTS) har meddelat att totalt 650 miljoner kronor kommer att gå till bredbandsstöd för hela landet fram till 2022. Under 2020 har PTS utlyst 136 miljoner kronor i bredbandsstöd varav de själva, enligt uppgift, använde 14 miljoner kronor till att administrera stödet. De som sökt är samtliga ganska stora operatörer, som har muskler nog att sköta den byråkrati som krävs. En liten förening som vår har svårt för det. I Västra Götalandsregionen fick åtta olika operatörer del av detta. Det räcker inte på långa håll.

Bredbandspolitik splittrar stad och landsbygd

PTS har också räknat ut att det kostar uppskattningsvis 22 miljarder att nå målen till ett helt uppkopplat Sverige 2025. Regeringen har skjutit till ytterligare miljoner för de närmsta åren, men vad vi kan bedöma är det alldeles otillräckligt. Det rimmar illa med ”målsättningen” om att alla ska vara uppkopplade. Men prata går ju …

I dessa tider när coronapandemin har stängt ner – och stänger ner – många av våra vanligaste kontaktytor, har internet visat sin starka sida. Många möten och mycket undervisning finns där.

Eftersom Telia/Skanova nu håller på att ta ner kopparnätet för telefoni försvinner även ADSL-uppkoppling för internet. Man kan tycka mycket om just ADSL – men det fungerade hyfsat om man inte bodde för långt ifrån telefonstationen.

Andra anslutningar, som till exempel mobilnätsanslutning, har visat sig ha brister, men erbjuds trots det som ersättning. Det kan kanske vara okej om signalstyrkan är bra, men det är den inte på alla ställen – även nära tätort. Anslutningen blir då allt annat än robust. Hastigheten går också ner radikalt om det är många anslutna som ska dela på samma nod (mobilmast), som i sin tur behöver vara fiberansluten. Här betalar man också för hur mycket man använder, medan fiber har så kallad flat rate, det vill säga samma pris oavsett hur mycket data man laddar ner.

Eftersom statsmakterna framhäver samhällsnyttan av en robust internetanslutning för alla hushåll, vore det på sin plats att de bidrag fiberföreningar, företag och privatpersoner kan söka och få för att bygga fiber, konstrueras på ett sådant sätt att de går att begripa sig på och fungerar!

Vi väntar ivrigt på dessa förbättringar i vår fiberförening, för vi har fastighetsägare som står i kö för att få ansluta, men till en rimlig kostnad! 

För föreningens ekonomi medger inte att vi ”sponsrar” nya medlemmar, eftersom etableringarna i många fall är kostnadskrävande. Vi måste hantera föreningens ekonomi på ett ansvarsfullt sätt. 

Det innebär att stöd från samhället i någon form krävs!

<strong id="strong-6841a7505fefb31e887546be3776a450">Styrelsen i Stenshults fibernät ekonomisk förening, Uddevalla</strong>

Vem har råd att lägga ut 300 000 kronor i anslutningsavgift?

Trassligt bidragssystem för fiber drabbar hushållen

&quot;Vi väntar ivrigt på förbättringar i vår fiberförening, för vi har fastighetsägare som står i kö för att få ansluta, men till en rimlig kostnad.&quot;