Utan fiber i hela landet kommer Sverige vara ett delat land

Här gäller det att politikerna ser till att hålla ihop landet så att alla invånare ges samma möjlighet att leva och arbeta, menar skribenten.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

I tider av instabilitet, höga elpriser och hög inflation så finns det knappast brist på arbetsuppgifter för den nya regeringen och riksdagen. Inte minst viktiga för säkerheten och arbetstillfällena är de långsiktiga infrastruktursatsningarna, som till exempel bredbandsstrategin. Här gäller det att politikerna ser till att hålla ihop landet så att alla invånare ges samma möjlighet att leva och arbeta.

Enligt Post- och Telestyrelsens (PTS) senaste mätning i oktober 2021 har endast 62 procent av hushållen och 68 procent av arbetsställena i glesbebyggt område tillgång till fiber. Siffrorna för tätbebyggt område är avsevärt högre men vi är långt ifrån målen i Bredbandsstrategin 2025 där 98 procent av befolkningen ska ha en gigabyte per sekund där de bor och arbetar.

ANNONS

Byanäten, ekonomiska föreningar som drivs av de boende själva, är en viktig aktör för att lyckas uppnå målet på landsbygden. Byanät ger livskraft och engagemang från norr till söder. Byanät möjliggör distansarbete, studier, egenföretagande och ett modernt jordbruk. Byanät gör det också möjligt att leverera fiber till telemasterna och är en förutsättning för att visionen om 5G ska kunna bli verklighet.

Byanäten är överens om vikten av att äga och förvalta sina nät. Inte för att nödvändigtvis tjäna pengar utan för att bygden behöver det. Genom engagemanget i ett nät så stärker man samhällen och vi ser redan idag hur mycket starkare bygder med fiber är, än de som tvingas sätta sin tilltro till att kunna ringa 112 endast om man står på en stege på gårdsplanen.

Med fiber på landsbygden så öppnas också möjligheterna för den cirkulära ekonomin upp. En del av den utgår ifrån att konsumenter och producenter hittar varandra, så att de kan återanvända redan utvunna råmaterial och konsumera på ett smart, miljövänligt sätt. Ett konkret exempel på detta är REKO-ringarna där beställning sker på Facebook och alla hämtar sina varor samtidigt på angiven plats.

Dagens bredbandsstöd tar inte hänsyn till fritidshus utan räknar endast med permanentboende. Byanätsforum anser att det är dags att börja räkna med fritidshusen i underlaget för bredbandsstöd. Detta skulle stärka många bygder då säsongsboende får möjlighet att spendera mer tid i bygden, vilket i sin tur ger en jämnare efterfrågan hos de lokala handlarna och gårdsbutikerna.

ANNONS

Om politikerna menar allvar med att inkludera hela Sverige i den digitala framtid som vi bara sett början på, måste bredbandsstrategins mål nås. Därför är det viktigt att politiken, som ytterst ansvarig för fördelning av pengar och som samtidigt sätter agendan, gör de insatser som behövs. Trafikutskottet har många stora frågor på sitt bord, fiberutbyggnaden får inte vara en sista snabb punkt på ett möte.

Därför vill Byanätsforum se:

- Att bredbandsstödet även ska utgå till fritidshus.

- Ett större samarbete mellan ansvarig myndighet, i dagsläget PTS, och länsstyrelserna för att kunna prioritera vissa områden.

- Ett förenklat ansökningsförfarande för bredbandsstödet.

Eiwor B Jacobsson, ordförande

Byanätsforum idéell förening

ANNONS