Våra toaletter hotar inte Gullmarns vattenmiljö

Inventeringen 1997 visade att det inte blir utsläpp från Gårvik.

ANNONS

I samband med detaljplaner för Södra Tungenäset har ledande politiker och tjänstemän i Munkedals kommun hävdat att avloppslösningarna i Gårviks-området är undermåliga och bland annat på fullmäktigemöte hävdat att ”skiten” rinner ut i Gårviksbäcken och vidare till Gullmarn.

Inventering 1997

Trots upprepade förfrågningar har kommunen aldrig presenterat bevis på detta. Inte att undra på det eftersom det visar sig att kommun gjort en inventering redan 1997 som visar att toaletterna på Gårvik uppfyller såväl dåtidens som dagens mycket höga krav.

Kommunen har istället hävdat att området måste anslutas till kommunalt VA i enlighet med bestämmelserna i Lagen om Allmänna Vattentjänster (Lav) på grund av risk för människors hälsa och miljön och beslutat anlägga en överföringsledning till reningsverket i Munkedal för cirka 30 miljoner kronor, betald av kommunens innevånare, inte av fastighetsägarna på Gårvik.

ANNONS

LÄS MER:Sätt stopp för lyxomvandlingen!

I samband med arbetet med Översiktsplanen (ÖP 18) höll Kommunfullmäktiges beredning för samhällsdialog ett öppet möte. Vi ställde ett antal skriftliga frågor som sedan besvarades av Samhällsbyggnadschefen.

Denne bekräftade att enskilda avlopp inventerades på 90-talet, något som inte framkommit vid upprepade tidigare frågor eller i den Va-utredning som beställdes av kommunfullmäktige och gjordes av Sweco 2015. Detta betyder att denna utredning utfördes på felaktiga grunder och man måste därför ifrågasätta dess slutsatser utifrån miljölagstiftning och kommunens Va-policy.

Vi begärde ut inventeringen men det visar sig att den inventering som gjordes 1997 aldrig sammanställts. Materialet finns endast i respektive fastighets akt.

Detektivarbete

Vi har därför tagit fram materialet och gjort en sammanställning av resultatet för fastigheterna inom Gårviks-området (1966 år planområde). Va-inventeringen består av två tryckta sidor som fyllts i för hand. Sidorna är varken daterade eller signerade och är skrivna med blyerts och därmed inte arkivsäkrade. Enligt tillgängliga registerkort utfördes utredningen 1997 och följdes upp genom ett brev till fastighetsägaren 1998 med meddelande om att avloppsanläggningen uppfyllde miljöskyddslagens krav, eller om anläggningen behövde åtgärdas. Inventering saknas för större antal bebyggda fastigheter (cirka 20 procent) och är ofullständigt för ett större antal fastigheter avseende BDT-anläggningarna (bad,dusch och tvätt).

LÄS MER:Va-utbyggnad till Gårvik är ett slöseri

När det gäller toalettavlopp har vi funnit dokumentation för 92 av 120 bebyggda fastigheter. Av dessa hade flertalet, 57 stycken, sluten tank medan 29 hade förmultningstoaletter och 6 stycken torrklosett. Alla dessa anläggningar uppfyllde 1997 års krav och inga förelägganden utfärdades. Det står också klart att alla dessa också uppfyller dagens höga krav.

ANNONS

Endast två höll inte måttet

Avseende BDT-anläggningarna hade 44 av fastigheterna enklare anläggningar typ stenkista medan resterade hade infiltrationsanläggningar eller liknande. Av dessa bedömdes två anläggningar inte uppfylla 1997 års krav och fick förelägganden. Samtliga övriga 117 fastigheter bedömdes alltså uppfylla samtliga krav enligt miljöbalken och fick skriftlig bekräftelse på detta från kommunen.

Det kan därför finnas fastigheter som borde ha fått påpekande kring BDT men eftersom resorptionen i marken mycket väl kan hantera detta utsläpp även genom enkla anläggningar, särskilt för sommarbostäder, finns det dock inget belägg för att dessa anläggningar utgör någon risk för miljön.

I sitt svar i samband med ÖP 18 anger samhällsbyggnadsenheten också att ”Kommunens policy är att kräva åtgärder på befintliga avlopp vid försäljning”. Eftersom fler än hälften av fastigheterna, 63 stycken, bytt ägare enbart mellan 1997 och 2014 skulle man därför förvänta sig att ett stort antal föreläggande utfärdats för BDT anläggningarna. Vi har dock endast funnit 1 (ett) sådant föreläggande.

Va-ledningen är det riktiga hotet

Vi anser att det inte i den ”inventering” som utfördes på 90-talet och baserat på kommunens agerande, eller brist därpå, därefter finns något fog varken för att ”skiten” rinner ut i bäcken eller att det finns risk för människors hälsa eller miljön.

LÄS MER:Förstör inte vår idyll i Gårvik

De toalettanläggningar som finns på Gårvik, slutna tankar och förbränningstoaletter, uppfyller kravet i Munkedals Va-policy att ”Växtnäringsämnen i avlopp ska i första hand återföras till åkermark”. Den va-anläggning med överföringsledning till Munkedals reningsverk som Munkedals kommun planerar uppfyller inte detta krav och kommer inte att minska risken för människors hälsa eller miljön. Snarare kommer den att öka dessa risker genom bräddningar från avloppspumpar till Gårviksbäcken och Gårviks badplats och ökade utsläpp till Örekilsälven från reningsverket.

ANNONS

LÄS MER:Så kan Tungenäset utvecklas

Vi anser att samhällsbyggnadsnämnden och miljönämnden i mellersta Bohuslän, som har tillsynsansvar för enskilda avloppsanläggningar, ska göra en förnyad bedömning av avloppssituationen på södra Tungenäset baserat på kommunens Va-policy. Kommunen måste se till att skyddskraven enligt miljöbalken säkras med teknik som inte ökar utsläppen till Natura 2000-området Gullmarn eller riskerar människors hälsa.

Per-Olof Andersson

för Arbetsgruppen för Gårviks utveckling