Skräckproganda om den svenska skogen

Det är illa. Och ett faktum. Men Torsten Torstensson (TT), centerpartist och tillika LRF:s ordförande i Uddevalla kallar det ”skräckpropaganda” och larmar om att hans förtroende för mina kunskaper i ämnet ”har skadats på djupet”. TT gillar tydligen inte heller att jag informerar läsarna om att industrins behov av timmer och massaved inte till 100 procent kan täckas med svensk råvara i rätt åldersklass.  Och att man därför importerar timmer och hugger i gammelskogar som borde skyddas för sina höga naturvärden och och/eller värnas för rennäringen.  Det här är ett reellt problem som måste diskuteras seriöst i stället för att klassas som ”miljöpartistisk retorik” .

TT påstår att jag jämför statliga Sveaskogs avverkningar i fjällnära skogar med ”små, välskötta familjeägda skogar runtom i vårt land”. Det gör jag inte. Som biolog har jag föreläst och skrivit om skog och skogspolitik sedan början av 1980-talet, i artiklar och böcker med fokus på landsbygdens och småskogsbrukets villkor. Jag har ofta imponerats av privata markägare som sköter sin skog med stor omsorg och kunskap, och med ambitionen att förena produktion, naturvård och skönhetsvärden. Men jag ser också allt fler trista exempel på motsatsen: undermåliga gallringar och slutavverkningar med noll naturhänsyn. Det måste vi landsbygdsvänner också tala klartext om, eller hur TT?

Det finns idag en växande irritation över Centerpartiets och Annie Lööfs självpåtagna roll som megafon för Sveriges alla skogsägare. Tongivande profiler har bland annat därför i dagarna bildat en ny rörelse, ”Skogens mångbruk”. Den har på mycket kort tid fått 500 medlemmar; så här står det på hemsidan www.skogensmangbruk: ”Vi skapar en förening för ett mer mångfaldigt och hållbart skogsbruk utifrån nya idéer, ny kunskap och människors behov idag. Vi ser att ett utvecklat mångbruk bidrar till fler jobb, mer inkomster och att fler vill bo på svensk landsbygd”.

Det är intressant att LRF Skogsägarna – som organiserar 1/3 av landets 312 000 skogsägare med bohusläningen Paul Christenson som ordförande – just nu presenterar en undersökning där 8 av 10 säger sig vara positiva till ökad naturhänsyn i sitt skogsbruk. Men det ska vara frivilligt, bara om och när de själva vill, utan myndigheternas tvång eller inblandning! Visst är det viktigt med skogsbrukare som tar egna initiativ och känner stolthet över dem. Men när LRF Skogsägarna lyfter fram Norge och Finland som goda exempel ska vi inte glömma att myndigheterna där fortfarande har en central roll att förmedla kunskaper om naturvärden till dem som brukar skogen. I Sverige däremot vill LRF och somliga partier lämna över det här ansvaret till markägarna.  

Samtidigt som vi ”skrotar” den gemensamma kunskapsbas om skogens biologiska mångfald som vi i decennier investerat 100-tals miljoner skattekronor i för att ta fram. Det är stolligt, och jag utgår från att regeringen i sin skogsproposition till riksdagen om några veckor återinför nyckelbiotopinventeringarna. Även om Annie Lööf skulle hota med regeringskris...

Det som triggade igång TT var nog att jag berömde SVT:s programserie ” Slaget om skogen”. Den har kritiserats för att innehålla faktafel. Jag vidhåller att den på ett bra sätt belyser de olika synsätten på svensk skogsskötsel i dessa tider av klimatutmaningar.

<strong id="strong-153066e82b94e91d98f0e340af37bdac">Stefan Edman</strong>

Stefan Edman: Vi behöver reformera skogsbruket – för landsbygdens skull!

Vi behöver reformera skogsbruket – för landsbygdens skull!

Industrins behov av timmer och massaved kan inte till 100 procent kan täckas med svensk råvara i rätt åldersklass – detta är ett problem som måste diskuteras. 