Vi som folkbildare vill lyfta det positiva med dyslexi

Av befolkningen har fyra-fem procent dyslexi, menar debattörer.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Nu under vecka 40 är det Europeiska dyslexiveckan, syftet är lyfta fram dyslexi. Folkbildning har också en viktig roll i att sprida kunskap om olika områden som exempelvis dyslexi. Av befolkningen har fyra-fem procent dyslexi. Hur det påverkar olika dyslektiker är väldigt varierande. I yngre åldrar finns det en risk man som dyslektiker tappar i självförtroende då man känner sig dum då man inte hänger med som sina klasskamrater.

Det är väldigt lätt att bara fokusera på utmaningarna som dyslexi har och lätt glömmer tänka på fördelarna med dyslexi. Hur hade Sverige varit utan företagare som exempelvis grundaren av Ikea eller delar av Sveriges mat- och kulturelit som producerar mängder av upplevelser. Vad bidrar folkbildningen med här?

ANNONS

Folkbildningen har ett annat pedagogiskt sätt än vad skolan har. Här lär deltagarna av varandra. Via folkbildningen kan olika individer lära och få nya kunskaper. Som dyslektiker är man ofta kreativ och uppfinningsrik av sig. Detta är en tillgång som folkbildningen kan bidra med genom att stödja olika kreativa verksamheter som olika konstformer, musik och hantverk.

Dyslexiförbundet är medlemsorganisation hos ABF. Vi som folkbildare vill lyfta folkbildningen som kunskapskälla men även lyfta det positiva med dyslexi. Känner du en dyslektiker ta ett snack om det positiva med detta.

Lars Jusonius

ordförande Dyslexiförbundet i Fyrstad samt ersättare i ABF FyrBoDal styrelse

Anders C Nilsson

dyslektiker och anställd på ABF FyrBoDal

ANNONS