10 000 poliser i all ära – statusen måste höjas

Max Eskilsson: I slutändan vinner hela samhället på en uppvärdering av det viktiga och riskfyllda polisyrket.

ANNONS

2024 ska 10 000 nya polisanställda finnas på plats. Inriktningen, som har brett politiskt stöd, är bra: Polisens roll i att stävja, och förhoppningsvis vända, dagens dystra utveckling med en växande kriminalitet ska inte underskattas. Samtidigt borde det vara uppenbart att ambitionen att kraftigt öka antalet poliser riskerar att bli tandlös om den inte kombineras med konkreta åtgärder för att öka yrkets attraktivitet.

Häromdagen kom nyheten som bekräftar de senaste årens nedslående trend med stora rekryteringsproblem för polisen. Till vårterminen har enbart 651 personer antagits till polisutbildningen – Polismyndigheten hade planerat för 1 020 platser (SVT 13/12). Söktrycket i sig är visserligen rekordhögt men kraven för att antas är, med all rätt, höga. Grundproblemet är alltså inte att för få personer söker – utan att polisyrket inte ses som tillräckligt attraktivt för de verkligt kvalificerade. I denna rekryteringsutmaning kommer framför allt två åtgärder vara centrala.

ANNONS

För det första måste polisanställda få bättre betalt. I dagsläget ligger den genomsnittliga polislönen på drygt 33 000 kronor i månaden och ingångslönen i yrket ligger inte sällan kring 25 000. Om vi verkligen menar allvar med att satsa på välfärdens hårda kärna måste det risktagande som polisyrket ofta innebär löna sig betydligt bättre i plånboken. Inte minst borde en kraftig löneökning riktas mot poliser i lokala miljöer. Som Expressens ledarsida uppmärksammade förra året kan det i snitt skilja över 20 procent i grundlön mellan anställda på nationella avdelningar och regionala enheter (Expressen 10/10-18).

För det andra måste statusen på utbildningen höjas. Moderaternas förslag om betald polisutbildning är i sammanhanget intressant. Upplägget som partiet presenterat skulle innebära att avskrivningar av studielånen börjar göras när personen väl blivit yrkesverksam. Det vore ett tydligt incitament att söka sig till polisbanan. Dessutom vore det en viktig signal om hur högt polisernas funktion i samhället faktiskt värderas.

Mål, som det om 10 000 nya polisanställda till 2024, kan i sak vara bra. I bästa fall sporrar det arbetet med rekrytering och kompetensförsörjning. Men att säkra långsiktigt goda arbetsvillkor för att både locka och behålla polisiär kompetens inför framtiden är samtidigt ett minst lika viktigt mål i sig. I slutändan vinner hela samhället på en uppvärdering av det viktiga och riskfyllda polisyrket.

ANNONS

ANNONS