I åratal har regionen diskuterat hur alarmen bäst ska skötas. Det kommer politikerna att fortsätta med.
I åratal har regionen diskuterat hur alarmen bäst ska skötas. Det kommer politikerna att fortsätta med. Bild: Stefan Bennhage

Karl af Geijerstam: Alarmeringsfrågan dras i långbänk igen

Suboptimal organisering och svårigheter att rekrytera personal. Ingen är nöjd med dagens situation när det gäller alarmfrågan i regionen. Men beslut dröjer.

ANNONS

År 2017 berättade Björn Kalin, chef för ambulansverksamheten inom NU-sjukvården att det fanns stora problem med ambulansutryckningarna.

– Vi skickas på utryckningar till människor som inte behöver akut sjukvård. Av 55 000 utryckningar förra året var 10 000 inte i behov av ambulanssjukvård. Av dessa var 40 procent prio ett och 55 procent prio två, sade han till Bohusläningen.

Att göra rätt prioriteringar direkt när larmen kommer är alltså en klok affär, både för regionen och de som behöver akut vård. Frågan hur man bäst ska organisera detta? Ska SOS Alarm sköta verksamheten eller ska den tas över i egen regi? Regionen har länge ansett att i den bästa av alla världar är det bäst om regionen tar över prioriteringsfunktionen och alarmeringsfunktionen. Redan 2015 var frågan uppe på politikernas bord. Ett beslut om att överta prioriteringstjänsten togs, men revs upp igen.

ANNONS

LÄS MER:Kriget som drabbar patienterna

År 2017 beslutade regionen att sjukvårdens larmcentral skulle ta över den medicinska bedömningen och prioriteringstjänsten av vårdärenden som kommer via 112. Då ville man att den egna larmcentralen skulle vara i drift i maj 2018. Först i april 2019 kunde man komma igång. Då rapporterade Bohusläningen att larmcentralen skulle bli 40 miljoner kronor dyrare än beräknat, och avtalet med SOS Alarm blev dyrare. Totalt hamnade slutnotan för både SOS Alarm och den egna prioriteringstjänsten på 120 miljoner kronor, vilket var en fördubbling från tidigare avtal med SOS Alarm.

Från början skulle Sjukvårdens larmcentral svara på alla vårdsamtal, vilket de inte lyckades de med. Under tiden fick SOS Alarm täcka upp. Under hösten 2019 hade regionen fortfarande inte lyckats med målet att svara på 100 procent av vårdsamtalen. Även då måste alltså SOS Alarm täcka upp en del samtal. Göteborgs-Posten rapporterade under hösten 2019 att både väntetider och anmälningar om misstag hade ökat. Det som skulle bli billigare och bättre blev alltså dyrare och sämre.

LÄS MER:Alarmerande miljonbeslut i regionen

Det grönblåa styret ville bita huvudet av skammen och avveckla larmcentralen och återgå till att bli ”helkund” hos SOS Alarm. Förvaltningen räknade ut att det skulle vara omkring 43 miljoner kronor dyrare (131 miljoner kontra 88 miljoner) att behålla sjukvårdens larmcentral med regionanställd personal. Men i slutet av 2019 fann S, V och SD varandra i regionstyrelsen och röstade för att behålla den nuvarande modellen med delad organisation mellan regionen och SOS Alarm.

ANNONS

En pandemi och nästan två år senare var det häromdagen dags att ta ställning till en ny kontraktsperiod med SOS Alarm i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. I beslutsunderlaget står det att den nu gällande ordningen är den sämsta. Utbytet av informationen mellan regionens personal och SOS Alarm ”medför en förlängning av varje larmhantering i samband med överrapportering”.

Alternativet egenregi menar man ger i ett helhetsperspektiv bättre kostnadseffektivitet, under förutsättning att man lyckats rekrytera personal. Men just personalrekryteringen är vad hela projektet har stupat på. Att låta SOS ta hand om hela alarmeringskedjan menar man har god leveransförmåga och en lägre direkt kostnadsnivå.

I onsdags beslutade dock Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att fortsätta med den delade modell som ingen egentligen är nöjd med – i tre år till. Koncernkontoret anser att det är för tidigt att ta ställning och sätta ned foten i frågan. Dessutom kräver ett beslut 12 till 18 månaders förberedelser för att bli verklighet. Nu är regionens egna deadline första kvartalet 2023. Frågan är väl om regionen kommer att vara bättre på rekrytera sjuksköterskor då? Hade man satt ned foten år 2019 och skrotat den egna larmcentralen hade mycket varit vunnet.

ANNONS