Är det uppskjutna beslut som Munkedalsborna vill ha?

I avsaknad av breda överenskommelser präglas politiken i Munkedal av oförutsägbarhet och oförmåga att fatta strategiska beslut.

ANNONS

Ytterligare en påminnelse om hur svårstyrd Munkedals kommun är kom i måndags, då kommunfullmäktige sammanträdde. På agendan fanns två stora ärenden, två strategiskt avgörande beslut med konsekvenser för många år framåt. I en vanlig kommun hade beslut av den här digniteten varit föremål för omfattande politiskt förankringsarbete och en bred majoritet hade varit säkrad inför omröstningarna. Men så var inte fallet i måndags.

Först var det frågan om exploateringen av Vadholmen i Munkedal. Kommunen har förberett för nybyggnation av bostäder och andra fastigheter i tre etapper. Fram tills nu har kommunens egna bolag, Munkbo, inte visat intresse för att vara med och bygga. Men i vintras tog Socialdemokraterna och Centerpartiet fram ett förslag där kommunen ska ”peka med hela handen”, som Liza Kettil (S) uttryckte det, och besluta att Munkbo ska direktanvisas tomt nummer 1 i området.

ANNONS

Munkbos styrelse har hittills svarat att det nuvarande bostadsbeståndets renoveringsbehov är så stora att nybyggnation inte ingår i bolagets planer. I vintras rapporterade Bohusläningen om att stambyten på Brudås skulle kosta omkring 100 miljoner kronor och upprustning av lägenheter i Hedekas skulle hamna på 35-40 miljoner kronor. På sittande möte meddelades emellertid fullmäktigeledamöterna att bolagets styrelse nu har ändrat åsikt. Men eftersom det senaste protokollet inte hade hunnit justeras fanns det inte med som underlag i handlingarna. Det är minst sagt häpnadsväckande att denna i sakfrågan helt avgörande upplysning inte var dokumenterad i skrift. Eftersom Munkbo hittills inte varit intresserad av en investering finns det inga planer eller kostnadskalkyler över vad ett projekt skulle innebära för bolagets del. Fullmäktige beslutade efter en lång debatt att skicka frågan på återremiss, med motiveringen att beslutsunderlag med ekonomiska konsekvenser fattades.

Sedan var det frågan om att fullmäktige ska besluta om finansiering av en ny 4-6 skola på Kungsmarken. Barn- och utbildningsnämnden önskar en tidigarelagd investeringsbudget, att skolbygget ska få pengar för att starta redan i år. I den SD-budget som vann i fullmäktige förra året är byggstart planerad först till år 2022.

Ordförande Karin Blomstrand (L) argumenterade pedagogiskt för ett nybygge. Det är trångt i Munkedals skolor idag. Motståndarna till förslaget vill istället utreda utbyggnader av Bruksskolan och Munkedalsskolan. Rent volymmässigt går det, men sedan är ytorna förbrukade. En ny skola innebär en större möjlighet att utöka ytorna ännu mer i framtiden. Just nu har Munkedal stora kostnader för temporära moduler, vilket är inte ekonomiskt.

ANNONS

Även i denna fråga blev det återremiss med motiveringen att ytterligare information om förutsättningar och kostnader ska plockas fram. Detta trots kommunalrådet Jan Hognerts (M) påpekanden att en utbyggnad inte alls behöver vara billigare än nybyggnationer samt att det knappast lönar sig att göra en mindre utredning i frågan. Kvaliteten på svaren motsvarar inte de ansträngningar som förvaltningen måste göra.

Det är svårt att se varför inte kommunen kunnat besluta om en ny skola redan förra året. Samma sak gäller Vadholmen. Om man accepterat Munkbos prioriteringar i vintras hade vi kanske redan nu fått svar på vilka privata företag som hade vilja att investera i det första området.

Nu har Munkbos styrelse tydligen ändrat åsikt, men det säger också något om ryckigheten i politiken. Vad är det som har förändrat sig och varför? Detta vet inte fullmäktige och inte heller allmänheten i skrivande stund.

Munkedal får alltså vänta på både ny skola och nya bostäder. Det kanske inte var vad väljarna hade tänkt sig. Visst är mandatfördelningen ovanligt snårig i kommunen. Men det är inte särskilt konstruktivt att ha strid på kniven om frågor som kräver en bred enighet som borde sträcka sig över flera mandatperioder.

ANNONS