Bakvänd logik om vårdköerna

Joakim Broman: Tveksamt om 100 miljarder mer till vården gör någon nytta

ANNONS

“När vården inte kan leverera söker sig allt fler till andra alternativ”, skriver LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson och Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren på DN Debatt (6/12).

De syftar på de senaste årens stora ökning av privata sjukvårdsförsäkringar, som de menar dränerar den offentliga vården på resurser. Numera omfattas 650 000 svenskar av en sådan, antingen genom egna betalningar eller genom sin arbetsgivare.

De allt längre vårdköerna gör alltså folk så oroliga att de skaffar egna försäkringar. Och därför måste vi … förbjuda försäkringarna. Ridå.

Det ska sägas att Thorwaldsson och Stensmyren inte går riktigt så långt. De nöjer sig med att varna för att privata försäkringar underminerar den offentligt finansierade vården, utan att tala i särskilt konkreta termer om vad de vill göra åt det.

ANNONS

Men resonemanget blir inte mindre bakvänt för det. De privata sjukvårdsförsäkringarna är inte en belastning för sjukvården utan ett resurstillskott och en avlastning. Dels eftersom privata försäkringstagare dubbelbetalar, genom att finansiera den offentliga vården genom skattsedeln och den privata vården genom försäkringspremien. Dels eftersom den som nyttjar en privat vårdförsäkring kliver ur den offentligt skapade vårdkön, och gör att de som väntar på de ransonerade vårdtiderna kommer fram snabbare.

Thorwaldsson och Stensmyren verkar tycka att det är bättre att den vårdcentral som har läkartider över när det offentliga slutat betala för dagen stänger ner, än att de tar emot patienter som är desperata nog att betala själva. Tillbaka till brödkön, tack.

Man undrar vad Läkarförbundets medlemmar säger om det. Eller hur det ska göra vårdköerna kortare. Ändå är det inte den största logiska luckan i fackens resonemang. Som Günther Mårder och Erik Ageberg från Företagarna skriver i en replik (6/12) har fackliga intressen, däribland LO, i många år drivit på för att arbetsgivare ska ha ansvar för exempelvis sjukpenning och rehabilitering. Nu vill man också hindra samma företag från att göra vad de kan för sina anställda.

Om Thorwaldsson och Stensmyren får bestämma ska vårdköerna istället kortas genom fast läkarkontakt och genom “stärkta resurser”. Facit hittills i den senare frågan är att det offentligas kostnader för hälso- och sjukvård ökat från drygt 400 till över 500 miljarder kronor sedan 2013. Samtidigt har vårdkön för operation eller specialiståtgärd mer än fördubblats. Kanske gör 100 miljarder till all skillnad i världen, men som 650 000 svenskar verkar ha insett finns det skäl att tveka.

ANNONS

ANNONS