KRÖNIKA ∎ Fattigmånaden januari är snart slut. Det snöar lika på fattiga och rika. Dyrtiden har slagit mot alla. De som drabbats mest av inflationen är dock de som har minst. Prisökningarna har nu fallit till 2,3 procent. Vi kan räkna med att räntorna börjar gå ned under året.
Riksbankens ränta är den ränta som Riksbanken tar av bankerna. När Riksbanken höjer räntorna höjer bankerna våra räntor. Det har de gjort rejält. Enligt media kommer de snart att dela ut 90 miljarder i vinst.
Bankskatt är inte orimligt
Finansministern sa att sådana utdelningar vore tondöva. Men bankerna är nog inte döva. De bara lyssnar på andra än Svantesson. Förre finansministern Andersson vill ta ut en bankskatt. Det är inte orimligt. Men extra skatter på övervinster kan inte användas för att finansiera permanenta stöd till hushåll eller kommuner.
Bankernas vinster borde dock räcka till bättre service. Förr hade de fina kontor i centrum. Att byta bank kunde gå på en kvart. I dag ska det mesta skötas på nätet. Det kan vara bättre, men inte alltid. Den som behöver pengar, eller vill möta en bankperson, får problem. Då måste du boka tid. Skulle du bo i Munkedal kan du räkna med en resa. Vare sig kontor eller kund tycks finnas riktigt i centrum för bankerna.
Att gå med i Nato är en försäkring
För en tids sedan sa ÖB, att vi ska förbereda oss på krig. Det har nog ÖB alltid sagt. Den här gången blev det stort genomslag i media. Det var en knepig debatt. Sveriges riksdag har kraftigt höjt anslagen till försvaret, skrotat alliansfriheten och sökt medlemskap i Nato. Regeringen har öppnat för 17 USA baser i Sverige. En stor majoritet tycks stå bakom.
Med det borde risken för anfall på Sverige minska. Att gå med i Nato är en försäkring att få stöd, men också ett löfte att delta i krig på Natos sida. Jag tror som ÖB att ett krig inte ligger nära. Men anfallet på Ukraina kan eskalera till krig mellan Nato och Ryssland. Då kan Sverige bli ett mål för raketer och anfall. Det var kanske det ÖB ville lära oss.
Förstatliga sjukhusvården
I veckan var det också partiledardebatt. Det var udda att höra S och M strida om vem som var först med stram migrationspolitik. Det var också knepigt att höra oppositionens skarpa kritik mot nedskärningar i kommuner och regioner. Man kunde tro att de hade förslag om stora förstärkningar. Men så är det inte.
2022 omsatte regionerna 430 miljarder kronor. S föreslog i sin budget 6 miljarder kronor mer i generellt stöd. Av det brukar 1/3 gå till regionerna. Det skulle göra 2 miljarder extra. Det vore ett tillskott, men ingen lösning på vårdkrisen. För att få en bättre och mer rättvis vård borde nog Sverige överväga att förstatliga sjukhusvården som man gjort i Danmark och Norge.
Dags att slopa överskottsmålet?
Oppositionen kritiserade också regeringens skattesänkningar för de rika. Det finns skäl att ifrågasätta sänkt skatt när personal i skola och vård sägs upp. Sänkningen består av 11 miljarder i jobbskatteavdrag och 2 miljarder i ökat avdrag över 66 år. Det är mycket pengar. Det mesta går dock inte till ”de rika”. Det stora bortfallet orsakas av sänkt skatt i normala lönelägen.
Oppositionen har kritiserat alla jobbskatteavdrag, men har aldrig i efterhand krävt att skattereduktionen skall slopas. Det har liksom varit dåligt då och nu, men ok senare.
Den stora nyheten i debatten var det få som kommenterade. Både KD och L, sa de ville slopa överskottsmålet i budgeten. KD sa att ett underskott på 0,5 procent skulle ge 50 miljarder mer om året. Skulle de få gehör ger det helt nya förutsättningar, för välfärd, skatter och investeringar. Det blir spännande hur S och M, liksom SD möter det utspelet.
