Kanske kan ett yttre hot med krig och oro i omvärlden bidra till att det verkligen händer något när det gäller den svenska livsmedelsförsörjningen. Häromdagen presenterades utredningen “Livsmedelsberedskap för en ny tid” med krav på regeringen hur en ökad beredskap kan, och måste, uppnås.
Bättre att Sverige blir självförsörjande på mat
Bland annat föreslår den särskilda utredaren Ingrid Petersson att beredskapslager ska införas på nytt. Dessa avskaffades i början av 2000-talet och borde egentligen inte behöva återinföras. Bättre vore om fokus lades på att öka livsmedelsproduktionen så Sverige blir självförsörjande på fler råvaror. De regeringar som suttit vid makten har dessvärre inte tagit Sveriges självförsörjningsgrad på allvar. Politiker har närmast ryckt på axlarna åt att hälften av det vi äter måste importeras. Den livsmedelsstrategi som togs i stor enighet för bara några år sedan konstaterade att självförsörjningsgraden är för låg, men inte mycket har hänt sedan dess.
Ibland skämtas det om att vi får leva på morotskaka om gränserna stängs. Sverige är nämligen bara självförsörjande på spannmål, socker och morötter, dessutom en sanning med modifikation. Det krävs nämligen också insatsvaror för att råvarorna ska kunna produceras. Det finns ingen produktion alls av konstgödsel i Sverige, vilket skulle försätta det svenska lantbruket i en katastrofal situation om gränserna stängdes. Utan gödning kan spannmål, betor och morötter inte växa, och det krävs drivmedel till traktorer och skördetröskor för att kunna så och skörda.
Konstgödning behöver produceras i Sverige
Det skulle förstås gå att starta produktion av gödning även i Sverige, men det låter sig inte göras i en handvändning. Samtidigt behöver det därför forskas på andra sätt att göda växterna, med olika odlingsmetoder som är mer naturliga och mindre sårbara.
Inhemska drivmedel behövs till lantbruksmaskinerna, men där har den småskaliga biogasen behandlats styvmoderligt under många år, av olika regeringar. Reduktionsplikten med inblandning av biodrivmedel skapade en marknad för företag att etablera sig. Det var en bra start, som förstördes av Tidöpartierna som var snabba med att sänka reduktionsplikten. Det får inte bara konsekvenser för klimatförändringarna utan också för den svenska beredskapen, men det förstår uppenbarligen inte många politiker som verkar ha svårt att se till helheten.
Vi måste ha mat för en vecka hemma
Ensidiga satsningar på beredskapslager riskerar att bromsa utvecklingen mot ett mer robust livsmedelssystem. Sverige behöver ta bristen på självförsörjning på allvar och strukturerat hitta sätt att komma upp ur den grop vi grävt. Beredskapslager kan vara en tillfällig lösning, men får aldrig vara något man lutar sig mot. Det mest grundläggande för att klara kriser och krig, maten, är också bland det mest komplexa att lösa. Vi konsumenter har blivit bortskämda med att kunna köpa vilka matvaror vi vill, när som helst, året runt. För att klara livsmedelsberedskapen gäller det att lägga mycket kraft på att utbilda konsumenterna kring vad deras val betyder i händelse av krig eller katastrof.
Utredaren konstaterar att svenskarna måste ha beredskap för en “förändrad kost” och ber oss ha mat hemma för en vecka. Huvudansvaret måste emellertid ligga på regeringen att skapa förutsättningar för lantbrukarna att kunna producera den mat vi alla behöver nu, såväl som i ofärdstider.
