Även bortom sommarmånaderna då barnmorskorna vill gå på semester är bemanningskrisen ett faktum i förlossningsvården.
Även bortom sommarmånaderna då barnmorskorna vill gå på semester är bemanningskrisen ett faktum i förlossningsvården. Bild: Christine Olsson/TT

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: BB-krisen skapar otrygghet bland föderskor

Underbemanningen i förlossningsvården har i flera år varit ett problem som politikerna misslyckats med att rå på trots miljardsatsningar.

ANNONS
|

Den värsta perioden har vi lämnat bakom oss. I regel är sommarmånaderna då BB-krisen är mest påtaglig, ett mönster som funnits år efter år. När de flesta barnmorskor vill gå på semester från redan underbemannade förlossningsavdelningar blir det svårt att få ihop vården, vilket skapar stora risker för såväl födande kvinnor som deras bebisar.

Att situationen är mindre akut nu när löven skiftar färg och temperaturen sjunker betyder dock inte att allt är frid och fröjd. Tidigare i år rapporterade SVT (9/3) att bristen på barnmorskor förvärrats, och att samtliga regioner led brist. I fjol gällde samma sak i 19 av 21 regioner. Detta trots miljardsatsningar: 7,2 miljarder sedan 2015 och under 2022 ytterligare 1,5 miljard.

ANNONS

För SVT (11/10) har barnmorskan Johanna spelat in ett antal korta videodagböcker där hon skildrar vardagen på förlossningsavdelning. Det är en arbetsmiljö som på många sätt är tuff: Johanna konstaterar att hon är en av få barnmorskor på kliniken som jobbar heltid – "för att det är typ allmänt känt att det inte går att jobba 100 procent". Som all akutsjukvård är miljön oberäknelig, krissituationer kan uppstå oväntat och ibland flera samtidigt. Ett visst mått av stress kommer alltid förekomma, men underbemanningen skapar mycket onödig stress för både anställda och födande.

Få vårdinsatser pratar vi om som en "upplevelse" såsom vi gör med förlossningen. Det har goda skäl. Den födande kroppen är egentligen inte sjuk eller skadad, gravida kroppar är i regel fullt friska – om än i riskzonen för ett antal komplikationer. Att föda barn är helt naturligt men samtidigt ett smärre mirakel. Födandet är djupt existentiellt, i en utsträckning som nästan bara den palliativa vården kommer i närheten av.

I en sådan omtumlande, livsomvälvande situation, med lika delar smärta och lycka, ska alla ta sig oskadda hem, samtidigt som föderskor måste känna sig hörda, sedda och respekterade. Känslan av trygghet är central men har under många år saknats på grund av bemannings- och organisationsproblem. Det kan vara en förklaring bakom efterfrågan på planerade kejsarsnitt – det kan både ge föderskan en känsla av kontroll, och innebära en avlastning vården när förlossningar i någon mån kan schemaläggas. Även det ökade intresset för hemförlossningar kan vara en indikation på tillitsbrist.

ANNONS

Vad kan göras? Kanske behövs fler hybridtjänster där barnmorskor värvar mellan mottagningsarbete på bekväma kontorstider med det mer krävande skiftjobbet på förlossningen. Ökat stöd och mentorskap till nya i yrket, kombinerat med nya tjänster för mer seniora barnmorskor gör att man kan både stärka och behålla kompetens. Ändrad schemaläggning med kortare pass, och kanske även mer avlastning från andra yrkesgrupper kan bidra. Högre löner kan också vara en idé, även om sjukhus över hela landet försökt att locka till sommararbete med kraftiga lönepåslag utan nämnvärda resultat. Idealet att sträva efter bör alltid vara en barnmorska per födande. En enskild reform lär inte lösa allt, men varje litet steg behövs för att förlossningsvården ska vara en källa till trygghet istället för otrygghet.

ANNONS