Utbildningen ska betalas tillbaka. Sverige har redan OECD:s sämsta utbildningspremie, ändå vill regeringen göra studier dyrare.
Utbildningen ska betalas tillbaka. Sverige har redan OECD:s sämsta utbildningspremie, ändå vill regeringen göra studier dyrare. Bild: Jessica Gow/TT

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Bisarrt att göra utbildning ännu mindre lönsamt

I grunden handlar det om att förkovran och flit ska ge utdelning, snarare än vara en belastning.

ANNONS

Räntan på CSN-lån ska höjas. Det lät Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, nyligen meddela. Detta dels för att finansiera förluster från studielån som inte betalats tillbaka, dels för att finansiera det nya omställningsstudiestödet.

Stödet är del i den överenskommelse om förändrad arbetsrätt som fackförbund och arbetsgivarorganisationer kom överens om i fjol. Genom att underlätta fortbildning mitt i arbetslivet ska anställda ges bättre möjlighet att stå sig i konkurrensen på en föränderlig arbetsmarknad.

Från fackligt håll har den föreslagna finansieringsformen mötts av kritik. "Ett genuint dumt förslag" slår Saco:s ordförande Göran Arrius fast i en artikel i Arbetsvärlden (17/9). Arrius fick också medhåll från ordföranden för TCO. De anser att det är orimligt att det blir de med studielån som tvingas punga upp för reformen.

ANNONS

En räntehöjning på 0,5 procentenheter låter kanske inte särskilt mycket, men från de 0,05 procent som räntan ligger på idag är det en höjning på 900 procent i ett svep. I praktiken kommer det innebära ännu ett års återbetalning för de med skulder under 200 000 kronor totalt, och att de med högre skulder än så kommer få betala ytterligare en eller två tusenlappar om året.

Idag är studielånen är visserligen sällsynt förmånliga, som lån betraktat, och det går dessutom att invända att en investering i utbildning är ovärderlig för individen. Som därför bör kunna stå för kostnaden.

Men det vore bortse från att Sverige redan har en kass utbildningspremie. I årets upplaga av OECD-rapporten "Education at a glance" rankades Sverige återigen i botten. Här lönar sig högre studier sämst i hela OECD. Examina för ett flertal samhällsviktiga bristyrken är en förlustaffär. Exempelvis bibliotekarier, förskollärare och arbetsterapeuter går back på sin utbildning, deras livslön blir i regel lägre än om de börjat arbeta direkt efter gymnasiet. Att det försvårar den nyrekrytering som behövs säger sig självt. Höjd ränta skulle förvärra läget ytterligare.

Men även mer högbetalda akademikeryrken ger internationellt sett låg avkastning. En viktig förklaring är de höga marginalskatterna. Värnskatten är visserligen avskaffad, men den statliga inkomstskatten innebär att breda lager av löntagare ofta betalar mer än 60 procent, ibland över 70 procent, i skatt på den sist intjänade kronan.

ANNONS

Det är problem som man måste åtgärda om man vill komma åt exempelvis bristen på ingenjörer eller specialistsjuksköterskor. Mycket tyder dessutom på att ett avskaffande av den statliga inkomstskatten kan vara självfinansierande, då fler väljer att jobba mer när löneökningen inte försvinner in i statskassan och slitet gör större avtryck i plånboken.

I grunden handlar det om att förkovran och flit ska ge utdelning, snarare än vara en belastning. Men också om att Sverige som kunskapsnation ska stå sig i den internationella konkurrensen. Billiga studielån är en av få konkurrensfördelar Sverige har på utbildningsområdet. Att avskaffa det vore oklokt, så länge inget görs åt de skadliga skatter som gör att utbildning lönar sig så dåligt.