Det var förvånande, men samtidigt inte, när Liberalerna måndagen den 18 september kallade till presskonferens med den före detta moderata europaparlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt som meddelade att hon kommer att kandidera för L i parlamentsvalet nästa år. Hon gör det “för freden, friheten, företagen och barnen” sade Corazza Bildt själv när hon mötte medierna.
I en debattartikel i Expressen utvecklar den tidigare M-politikern ytterligare varför hon nu väljer att byta parti. Hon känner sig hemma i den europeiska liberala rörelsen och understryker att “i flera europeiska länder går utvecklingen i fel riktning, kvinnors och hbtqi-personers rättigheter begränsas när auktoritära populister växer sig starkare. Sverige är ett fantastiskt, men också ganska litet, land. De stora globala problemen kan vi inte lösa själva” (Expressen 18/9).
Liberalerna har å sin sida inte heller haft det lätt
Anna Maria Corazza Bildt kom in i Europaparlamentet 2009 och var vid valet 2014 den moderat som fick flest personkryss. Hon har gjort sig känd som stridbar och kunnig och har till skillnad från många andra EU-politiker, vilka för en högst anonym tillvaro, lyckats föra upp EU-frågorna på den politiska dagordningen även här hemma. Därför var det anmärkningsvärt att Moderaternas nomineringskommitté inför parlamentsvalet 2019 valde att inte ha med Corazza Bildt på sin lista. De nu sittande parlamentarikerna – som även är nominerade som toppkandidater för ytterligare en period – har inte lyckats fylla hennes skor.
Liberalerna har å sin sida inte heller haft det lätt. 2019 gick de från att ha haft två EU-parlamentariker, två starka profiler i sin egen rätt, Cecilia Wikström och Jasenko Selimovic, till att riskera att åka ut och till slut lyckas rädda kvar en plats i parlamentet vilken idag innehas av Karin Karlsbro. Att partiet inte tycks vara helt nöjda med Karlsbros insats visar att försöken att nominera bland annat tidigare integrationsminister Erik Ullenhag, numera ambassadör i Israel. Han har dock tackat nej.
När Anna-Maria Corazza Bildt nu stiger fram som ett alternativ för de som vill se en stark liberal kraft i EU-politiken kan det därför komma att bli en win-win-win situation. För Corazza Bildt som vill tillbaka till Bryssel, för L, Sveriges mest EU-vänliga parti vilket förtjänar att representeras av någon som brinner för EU-politken och för de liberala väljarna.
