Den första meningen i ”Bli inte lurad” är glasklar. ”Du är en del av Sveriges psykologiska försvar.” Syftet med handboken, som givits ut av Myndigheten för psykologiskt försvar, är att öka medvetenheten om hur desinformation med målet att skada Sverige kan se ut.
Hotbilden har ökat i takt med att en snabb teknikutveckling inom artificiell intelligens (AI). En växande spridning av desinformation genom falska bilder, videoklipp och ljudinspelningar möter oss ständigt. Utvecklingen inom AI har visserligen lett till positiva förändringar inom en rad områden, men likväl är det också en teknik som används för att destabilisera och skapa splittring. Det är en allvarlig utveckling, inte minst på grund av att valet till Europaparlamentet är runt hörnet.
Utvecklingen råkar även utgöra en av punkterna på dagordningen i statsminister Ulf Kristerssons (M) mötesinbjudan till samtliga partiledare. I slutet av april ska toppolitiker träffa Nationella säkerhetsrådet för att informera sig om risker i samband med det stundande valet den nionde juni.
I inbjudan underströk statsministern bland annat att det har kommit varningar för att Europas demokratier blir utsatta för desinformation och cyberattacker – vilket kan försvaga tilltron till såväl demokratiska institutioner som valprocesser (SvD 16/4).
Ryssland är en av flera främmande makter som har ett stort intresse av att söndra och härska i demokratiska länder som Sverige. I två av de mest framträdande fallen av rysk inblandning i demokratiska val, USA:s presidentval 2016 och Frankrikes presidentval 2017, kom Putins trollarmé in i presidentkandidaternas datorsystem och läckte hackade dokument till medierna med avsikt att skada tilltron till såväl specifika kandidater som det demokratiska systemet. Med händelserna i åtanke har europeiska valmyndigheter därför haft högsta beredskap för att upptäcka och förhindra liknande påverkansoperationer. Det är lättare sagt än gjort när ansvaret för EU-valets genomförande vilar på 27 nationella valmyndigheter och minst dubbla antalet säkerhetsmyndigheter.
En annan aspekt är att mindre myndigheter, som kommunerna, inte står lika väl rustade. Ett exempel är Bjuvs kommun som nyligen drabbades av en cyberattack. En rysk hackergrupp gjorde intrång i kommunens IT-system och har sedan dess hotat med att sälja känsliga personuppgifter till högstbjudande. Att Bjuvs kommun, med en storlek på nästan 15 000 invånare, blir en måltavla visar på att varken mindre eller större myndigheter är skonade från hoten, och att hela det svenska samhället måste växla upp sin beredskap (SVT 27/2).
Ansvaret är inte begränsat till stat, kommun eller näringsliv. Likt den inledande poängen, som framförs i handboken ”Bli inte lurad”, utgör varje enskild medborgare en del av Sveriges psykologiska försvar. Det förutsätter att alla gör sin beskärda del och försvårar för främmande makt vars främsta syfte är att underminera tilltron till den svenska och europeiska demokratin.
LÄS MER:Kommunerna måste skydda sig mot it-attacker
LÄS MER:Ryska hackare får inte ta våra kommuners data
LÄS MER:Hackerattack mot demokratins hjärta
LÄS MER:Rysk hackargrupp hotar skånsk kommun
LÄS MER:När lösenordet är 1234 har hackarna det alltför lätt
