Orättvist. Att det förekommer glädjebetyg är ett faktum.
Orättvist. Att det förekommer glädjebetyg är ett faktum. Bild: Anders Wiklund/TT

Malin Lernfelt: Dags att börja granska glädjebetygen

Riksrevisionen har påbörjat en granskning av antagningen till universitet och högskolor. Det kommer förhoppningsvis att leda till förslag på förbättringar.

ANNONS

Vad är mest rättvist? Mest rättvisande? Mest effektivt? Antagningssystemet till högskolor och universitet har under lång tid diskuterats och reformerats om och om igen. Nu är det återigen dags för en översyn. Den 26 februari inledde Riksrevisionen en granskning av systemet för urval till högskoleutbildningar på grundnivå.

Myndigheten konstaterar att konkurrensen om platserna på de mest eftertraktade utbildningarna är stor. Ibland räcker knappt toppbetyg i alla ämnen. Samtidigt kritiseras gymnasiernas betygssättning allt oftare och det ifrågasätts om de i realiteten utgör ett rättvist urvalsinstrument.

En som inte anser att betygsättningen fungerar som den ska är Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm, vilken vid ett flertal tillfällen påpekat att de glädjebetyg, fusk och påtryckningar som förekommer vid en del gymnasieskolor äventyrar meritokratin som antagningen till högre utbildning bör vila på. Det är givetvis ett problem. Samtidigt är själva betygssystemet i sig också ett stort problem. Även om en del korrigeringar gjorts på senare tid verkar många lärare fortfarande ha svårt att vara helt säkra på vad det är de ska betygsätta. Dessutom kan uppfattningen om hur man betygsätter skilja sig avsevärt mellan olika lärare. Vissa visar förståelse för om någon har en tuff period under någon del av gymnasiet och lämnar utrymme för att ta igen kunskaper och ändå arbeta sig upp till ett A i avgångsbetyget. Andra gör det inte.

ANNONS

Men inte bara det urval som baserar sig på gymnasiebetyg har kritiserats. Även högskoleprovet har ifrågasatts utifrån det faktum att det inte i lika hög grad som betyg verkar kunna indikera förväntad studieframgång.

På Handelshögskolan i Stockholm väljer man att från och med hösten 2025 att bredda antagningsförfarandet. Det räcker då inte med enbart gymnasiebetyg för att komma in. De sökande måste också kunna uppvisa ett högskoleprov med ett resultat på minst 1,25 (av max 2,0). Det är en bra lösning. Förhoppningsvis kommer Riksrevisionen att rekommendera ett liknande tillvägagångssätt till övriga utbildningsinstitutioner. I alla fall vid de mest eftertraktade utbildningarna.

Att hitta ett perfekt urvalsinstrument är en omöjlig uppgift. Men dagens system går att förbättra så att det blir mer rättvist och inga dörrar stängs i onödan.

ANNONS