Danser, skämt, trender. Innehållet på den populära appen Tiktok, där användarna kan ladda upp och se på korta videos, är varierat. En sylvass algoritm matchar effektivt innehåll till den enskilda användaren så att ingen möts av exakt samma blandning innehåll som någon annan. Även om appen slagit igenom brett är det särskilt hos de yngre som genomslaget varit enormt. Globalt är en fjärdedel av appens över en miljard användare under 19 år.
Som i princip alla appar samlar Tiktok in användardata, information som de flesta villigt delar med sig av i utbyte mot att få ta del av digitala tjänster. I regel är det just datan – och möjligheten till skräddarsydd marknadsföring den ger – som de stora techjättarnas affärsmodeller bygger på. Den personliga integriteten har visat sig väga lätt i den digitala tidsåldern – samtidigt är mängden information som samlas in så enorm, och det kan verka svårt och abstrakt att förstå riskerna med att vara några enstaka datapunkter i ett enormt dataset.
Problematiken omfattar vårt app-användande generellt. Tiktok kommer dock med en extra försvårande omständighet: appen ägs av ett kinesiskt företag. Ägarföretaget Bytedance har sitt huvudkontor i Peking, och den kinesiska staten är delägare och har inflytande över viktiga beslut. Det innebär en betydande säkerhetsrisk, varför USA, Kanada och EU förbjudit statsanställda att ha appen på sina telefoner.
Appens framväxt och säkerhetsriskerna som det kinesiska ägarskapet innebär gås pedagogiskt igenom i en rapport som nyligen släppts av tankesmedjan Frivärld. Att det inte går att lita på Tiktoks hantering av användarnas data är en stor del av problemet. Den kinesiska säkerhets- och underrättelselagstiftningen innebär att staten har rätt att kräva in information från företag om det bedöms relevant för kinesiska säkerhetsintressen. Så kan datan hamna i den kinesiska statens händer. Särskilt problematiskt med tanke på att Tiktok tycks samla in mer data än andra jämförbara appar, och att moderbolaget Bytedance ertappats med att övervaka utländska journalister.
LÄS MER:”Tiktok-bomb” kastades mot fastighet
En annan risk är desinformation, och att appen och dess skarpa algoritm kan användas i informationskriget. Kritik mot den kinesiska regimen, såsom information om det fruktansvärda förtrycket av minoritetsfolket uighurer, plockas redan idag ner från appen. Att många, främst barn och unga, tar del av innehåll som är kurerat för att passa en auktoritär regims intressen är problematiskt, och något föräldrar behöver ta ansvar för att prata med sina barn om. Precis som att det finns ett ansvar som förälder att ta snacket med sina barn om farliga eller elaka internettrender – såsom den nyligen uppmärksammade trenden "garga snipe" där barn smygfotar människor de tycker är fula.
Utöver det behövs, som rapporten rekommenderar, även utökade riktlinjer för politiker och tjänstemän. Kanske även ett totalt Tiktok-förbud för vissa nyckelroller. Att förbjuda appen för allmänheten är inte rätt väg, men den får inte skapa risk för dataläckor från svensk offentlighet. Vi behöver alla vara mer medvetna om riskerna med att vi frikostigt delar med oss av vår data – att vi ofta utan att tänka efter ger bort information om oss själva i utbyte mot dopaminkickar och oändligt scrollande.
