Vad ska göras i skolan för att komma till rätta med det ökade hotet och våldet? Skolminister Lotta Edholms svar är bland annat det behövs en kulturförändring i skolan. Rektorer och lärare måste ges mycket större befogenheter, bland annat genom att flytta på barn och sätta dem i vad ministern kallar akutskolor.
Hon skriver också till Bohusläningen att det är viktigt att skolan ”känner att man har hela samhällets stöd i ryggen när man agerar”. Detta är viktigt. Problemen i skolan är ju inte skapade primärt i skolans värld. När Bohusläningen pratar med skyddsombud, politiker och polis om den oroande utvecklingen nämns flera orsaker. Många barn har neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). På sociala medier sprids dåliga idéer, tankar och värderingar. Det finns gängbildningar på skolor där äldre elever kan vara mycket våldsamma. Sedan finns det ju också brister i barnens familjesituation av olika slag.
Det är svårt för skolans personal att hantera alla dessa utmaningar som ökar i styrka och kommer samtidigt. Därför är våld, hot och stök inte bara ett problem för skolan som kan lösas i skolans värld, utan ett samhällsproblem som behöver lösas i samverkan mellan många aktörer i offentlig sektor. När det gäller NPF är det vårdens ansvar att diagnostisera barnen och sätta in en adekvat behandling. Socialtjänsten har ett ansvar att ge stöd (om detta ens vill tas emot) till familjerna om det finns brister i föräldraförmågan. Polisen ska motarbeta kriminella nätverk som gärna rekryterar allt yngre barn i skolåldern.
Ovanpå detta kommer användandet av mobiler som också orsakar problem. I chattar och textmeddelanden kan mobbning förekomma. I sociala medier finns en utseendefixering som påverkar både kroppsuppfattning och självkänsla i negativ riktning. Dessutom kan utbildningsnegativa värderingar spridas, inte minst i form av att gängkriminella sprider en falsk bild av fördelarna med deras livsstil.
Hela utbildningsväsendet är utsatt för en attack på många fronter, så många negativa samhällstrender måste hanteras i skolans värld. Det är kanske inte förvånande att en av de lärarstudenter som Bohusläningen pratar med funderar på att hoppa av. Den verksamhetsförlagda utbildningen blir en chock för många studenter.
Att elever på många olika sätt kan må dåligt och att våldsamma situationer kan uppstå på grund av frustration, panikångest eller något annat kan man förstå. Mer oroande är om det finns en ökande mängd elever som verkligen använder hot och våld som en strategi för att få någon slags status eller makt, på samma sätt som i de kriminella gängen. Det problemet kräver skarpare verktyg i verktygslådan.
Att skolministern vill ge rektorer och lärare mer långtgående befogenheter är utmärkt. Hur dessa i praktiken ska se ut återstår dock att se. Hon efterlyser också en kulturförändring där rektorer och lärare bestämmer mer och föräldrar och elever mindre. Den svåra striden handlar just om kulturen, att föräldrar och elever erkänner skolpersonalens auktoritet. Detta kanske inte är självklart i ett samhällsklimat där man anser att kunskap och betyg är någon slags tjänst som man kan begära och tjata sig till. Utbildningen är både en plikt och ett generöst erbjudande från samhället som åtminstone vissa elever borde vara mer tacksamma för.
LÄS MER:Skolminister Lotta Edholm vill se kulturförändring – mer makt åt rektorer och lärare
