STOCKHOLM 2011-10-26Dagisgrupp med reflexvästar på promenad bland höstlövenFoto Jonas Ekströmer / SCANPIX / kod 10130
Underbemannat. Många förskolor skriker efter personal, samtidigt som många i utsatta grupper står långt ifrån arbetsmarknaden. Bild: JONAS EKSTRÖMER / TT

Därför behövs fler enkla jobb

Kommunerna behöver vara kreativa, och utnyttja de goda tiderna till att stärka arbetsmarknadsetableringen för utsatta grupper.

ANNONS

Landets kommuner har goda tider. De statliga pandemitillskotten klirrar i kassorna. Varje kommunekonom vet dock att sämre tider väntar. Den demografiska utvecklingen – där allt färre ska betala för fler – tvingar kommunerna att tänka nytt och annorlunda. Strukturell långtidsarbetslöshet måste brytas. Fler som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden måste få en chans att etablera sig, genom enkla jobb med låga trösklar. Inte minst saknas händer i omsorgen.

Ett problem är att personer som genomgått utbildning till barnskötare eller undersköterska inte har tillräcklig språkkompetens. I Sollentuna norr om Stockholm vill den politiska majoriteten därför införa språkkrav för att få plats på en gymnasial utbildning inom dessa yrken. "Ett språktest handlar inte om att utestänga individer från arbetsmarknaden utan syftar till inkludering i det svenska samhället och en förbättrad integration. Upptäcks brister i språket ska den enskilde få det stöd den behöver för att kunna komma vidare", skriver Kompetens- och arbetsmarknadsnämndens ordförande Anders Manell (L) i Dagens Samhälle (10/6). Det är en bra ingång. Rimliga krav bör ställas, men individer ska också få hjälp att nå upp till kraven.

ANNONS

Bemanningsproblemen i barn- och äldreomsorg och den svaga egenförsörjningen i grupper som står långt från arbetsmarknaden är en chans att slå två flugor i en smäll. Men mer måste göras för att kombinera arbetskraftsutbudet med efterfrågan.

Ett intressant försök pågår för tillfället i Landskrona. I stället för att hemtjänstens utbildade omsorgspersonal hjälper äldre att tvätta så samlas tvätten in, transporteras till det kommunala tvätteriet som drivs med personal som står långt ifrån arbetsmarknaden, och fraktas därefter hem till de äldre igen. Så frigörs resurser hos omsorgspersonalen, samtidigt som människor som annars inte hade haft ett jobb att gå till får möjlighet att själva försörja sig.

Från bland annat Svenskt Näringsliv hördes kritiska röster när Landskrona startade tvätteriet för ett par år sedan. Kommuner ska inte konkurrera med privata företag, hette det. Det är i grunden en rimlig invändning, och kanske vore det bättre om privata aktörer inom hemtjänsten kunde erbjuda sådana lösningar. Men samtidigt är Landskrona något på spåren: enkla jobb behövs för att klara ekonomin och integrationen, under lång tid framöver. Då behöver kommunerna vara kreativa, och utnyttja de goda tiderna till att stärka arbetsmarknadsetableringen för utsatta grupper.