22/09/2022. London, United Kingdom. Prime Minister Liz Truss and Chancellor Kwasi Kwarteng discuss their Growth Plan ahead of a fiscal statement to the House of Commons on Friday 23 September. 10 Downing Street. Picture by Rory Arnold / No 10 Downing Street
I blåsväder. Premiärminister Liz Truss och finansminister Kwasi Kwarteng. Bild: Rory Arnold / No10 Downing Street

Pontus Almquist: Därför borde Storbritannien gå med i EU igen

Den brittiska ekonomin är på dekis och slitningarna i landet växer åren efter EU-utträdet. Liz Truss och Kwasi Kwarteng fick backa från förslaget om skattesänkningar.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Storbritanniens ekonomiska utveckling har gått långsamt de senaste åren. Med den takt på tillväxten landet hade under decenniet innan pandemin bröt ut (2009-2019) kommer Polen vara rikare per capita, om man justerar för köpkraft, redan 2035. Genomsnittslönen för britterna var dessutom till och med högre 2008, innan finanskrisen, än i början av 2022.

För att få fart på den brittiska ekonomin ville den nya premiärministern Liz Truss genomföra omfattande skattesänkningar. I den budget som lades fram i parlamentet föreslogs skatten sänkas med 45 miljarder pund – eller 556 miljarder kronor. En motsvarande skattesänkning i Sverige hade med vår befolkningsstorlek motsvarat 85 miljarder kronor.

ANNONS

LÄS MER:Brittiska beskedet ett "politiskt pladask"

Efter kritik från Internationella valutafonden (IMF), som menade att förslaget förväntades spä på den redan skenande inflationen, och sedan marknaden reagerat negativt, backade dock regeringen från förslaget under helgen.

Genom att lämna EU har Storbritannien effektivt skurit av sig från sina viktigaste handelsrelationer. Innan utträdet menade brexit-förespråkarna att detta kunde kompenseras genom att upprätta bilaterala frihandelsavtal med länderna i Samväldet och USA – men det har visat sig lättare sagt än gjort. Förhandlingarna med USA om ett frihandelsavtal har gått i stå, och även om förhandlingarna med Indien om ett frihandelsavtal har rört sig framåt är ännu inget klart.

EU är för övrigt också inne i intensiva förhandlingar med Indien om ett frihandelsavtal. Med sina nära 450 miljoner invånare befinner sig unionen i en betydligt bättre position att förhandla med stormakter än Storbritannien med sina 67 miljoner. Man ska inte förledas att tro att brexit har inneburit bättre förutsättningar för landets handelspolitik bortom den inre marknaden, som många brexit-förespråkare ville ge sken av inför folkomröstningen.

Förutom att inverka destruktivt på ekonomin har brexit skapat nya sprickor i landet. Skottlands självständighetsomröstning 2014 gav en klar majoritet om 54 procent som fortsatt ville vara en del av Storbritannien. Men skottarna ville till skillnad från de övriga britterna stanna kvar i EU, varför krav på en ny självständighetsomröstning har rests. Liz Truss har än så länge avvisat dessa krav, och landets högsta domstol ska framöver avgöra om Skottlands parlament har behörighet att utlysa en ny folkomröstning – ett avgörande som förstås blir kontroversiellt hur det än formuleras.

ANNONS

Även Nordirland har i sviterna av brexit kommit att bli en ekonomisk dödzon som kan liknas vid ett västligt svar på Krimhalvön efter den ryska annekteringen 2014. Regionen åtnjuter varken fördelarna av tillhöra det brittiska fastlandet eller den europeiska inre marknaden och Irland. Även där börjar gamla slitningar komma upp till ytan.

"Skulle inte den bästa ekonomiska, handelsmässiga och finanspolitiska lösningen för Storbritannien just nu vara att gå med i EU?" skrev historikern Timothy Snyder på Twitter i torsdags (28/9, fritt översatt). Det är svårt att inte nicka instämmande i den analysen.

ANNONS