KRÖNIKA • Den 17 april skall riksdagen besluta om lagar för byte av kön. En lag för byte av juridiskt kön och en lag för könskorrigering. För ändring av juridiskt kön en gräns vid 16 år och ”enklare medicinsk utredning”
Förslagen har lett till en omfattande debatt. Mitt i den en Bohusläning, moderaternas talesperson i socialutskottet, Johan Hultberg från Fjällbacka. Det normala är att regeringen ger lagförslag till riksdagen. I detta fall har Socialutskottet skrivit förslaget. Hultberg och M ledningen har nu en tuff uppgift att hålla samman den moderata gruppen. Även i S finns avvikande röster, S-kvinnornas ordförande Annika Strandhäll.
Utanför riksdagen pågår en debatt utan kända mönster. Bland kritikerna finns feminister, socialdemokrater, konservativa, kristna, forskare och kultur- samhällsdebattörer.
Enklare att byta kön och personnummer
Teknik och lag gör det möjligt byta kön. De nya lagarna ska göra det enklare och snabbare att byta kön och personnummer. Grunden ska nu vara en persons upplevda könsidentitet. Kravet att den sökande sedan en tid levt som det andra könet slopas. Rätten att byta kön ska också gälla för de som anser sig vara icke binära, det vill säga vare sig man eller kvinna.
Redan innan de nya lagarna har det varit möjligt i Sverige att byta juridiskt kön, utan att kroppen ändrats. Även detta kan nog de flesta förstå om någon påbörjat sitt byte till annat kön. Att skilja på begreppen juridiskt och biologiskt kön är svårare att ta in.
När möjligheterna till byte av kön kom, var det inte många som var direkt berörda. Men antalet, oftast unga flickor som upplever könsdysfori, har växt dramatiskt. Utskottet citerar Socialstyrelsen ”antalet nya fall av konstaterad könsdysfori bland personer mellan 13-17 år mångfaldigades mellan 2008 – 2018”. För födda som män från 2 till 23 per 100 000 innevånare. För födda som kvinnor från 4 till 77. På 10 miljoner gör 77 per 100 000 innevånare 7 700 fall. Utskottet konstaterar också att man inte vet vad ökningen beror på.
Moderaterna stödjer ny lag
De nya lagarna började förberedas av den förra regeringen. Moderaterna har beslutat att de vill göra det lättare att byta juridiskt kön för alla myndiga. Majoriteten i utskottet inklusive M har kommit fram till att det, med ja från föräldrarna ska bli enklare från 16 år. Statsministern har sagt att han tycker att 18 år hade varit bättre, men nu är det som det är.
KD och SD försöker samla stöd i andra partier för att sända tillbaka frågan till utskottet för beredning, tid att fundera mera. Lojaliteten, av vissa kallad partipiskan, är stark i riksdagen. Kanske allra starkast hos M och S samt SD. Mindre partier som V, MP och L kan vara lite mer ostyriga. Sannolikt kommer därför förslaget att gå igenom på onsdag.
Det väcker dock en fråga, hur ska vi väljare se på ledamöter som säger att de tycker ett och röstar på annat. Reinfeldt och Kristersson har båda gått emot sin partigrupp när de röstade för lagar för samkönade pars rättigheter. Att ha fel, är ofta att ha rätt vid fel tidpunkt.
Flera har ångrat könsbyte
Lagar formas i grunden av vad folkmeningen anser vara riktigt. Lagar påverkar också både vår gemensamma och enskilda uppfattning om vad som är rätt och fel. Kritikerna menar att lagen kan bidra till att fler unga väljer könsbyte som lösning på andra problem. Och det finns flera fall av unga som ångrat sitt könsbyte.
Det finns ett citat på en riksdagsvägg, på latin, som i svensk översättning säger: ”Var enig när det är nödvändigt. Där tveksamhet råder, tillåt frihet. Var alltid varsam.” Det är klokt om fler ledamöter läser de orden.
