KRÖNIKA • Valborg och Första maj. Det är vår igen. Vi går mot varmare tider. När det gäller sommar i Bohuslän, bara bra. När det gäller det globala klimatet, ett allvarligt hot. Sverige som nation påverkar knappt den globala uppvärmningen. Sverige har helt enkelt för få innevånare, för att Sverige som nation skall spela någon större roll.
Per person påverkar dock en svensk rejält. Sverige är ett industriland, med hög materiell konsumtion. Det ger höga koldioxidutsläpp. Men Sverige tillhör också de nationer som påtagligt lyckats minska koldioxidutsläppen, samtidigt som BNP ökat.
Det går att gå på två ben och tänka två saker samtidigt. Grön tillväxt är fullt möjlig. Sverige kan i handling visa världen den möjligheten. Det kan vara ett exempel som både inspirerar andra och ger oss svenskar ett bättre liv.
Tänk vad det kan ge, om vi i Västsverige sprider det globala budskapet: ”When the problem is global warming, cool west is the solution”. Det kräver investeringar och nya beteenden av oss alla. Antingen är man en del av lösningen, eller en del av problemet. Men alla har inte samma ekonomiska möjligheter att använda ny miljövänlig teknik. Allt som är klimatsmart när man använder det, är inte miljövänligt när det tillverkas. Tillverkning av batterier till elbilar är ett exempel.
De flesta har inte råd med en ny elbil. Alla har inte tillgång till egen laddstolpe. Alla har inte samma möjlighet att åka billigt med Västtrafik. Alla har inte ens riktigt råd med bensin eller diesel för att fara till jobbet och klara familjens transporter.
De senaste åren har också många hushåll tappat rejält i köpkraft genom inflation och stigande räntor. Regering och riksdag borde göra mer för att stödja alla som vill göra rätt, men som har det smått med pengar. Riksdag borde göra mer för investeringar i grön industri och klimatsmart byggande.
Regeringen har drivit igenom sänkt skatt på bensin och diesel. De har också tvingat ner priset genom att minska kraven på inblandning av biobränslen. Många kritiserar regeringen skarpt för detta. Jag är inte lika beredd att hålla med på. En rimlig uppfattning är att sänkt pris på diesel och bensin kommer att leda till ökade utsläpp genom fler körda mil. Men för den som kontrollerar saken blir bilden mer komplicerad.
Mellan 2019 och 2023 höjdes priset på bensin med närmare 30 procent. Men antalet körda mil minskade förhållandevis ganska lite. Min slutsats är att människor kör ungefär så mycket bil de är tvungna till. Även med årets sänkningar kommer det vara mycket dyrare än förr att köra bil. Och många tänker på miljön.
En annan uppfattning är att det är de minskade kraven på biobränsleinblandning som är miljöboven. Jag har svårt för den analysen. För mig tycks den grundas på uppfattningen att det finns svart och grön koldioxid.
Till grön koldioxid räknas blanda annat drivmedel från biomassa, avfall från skogen, men också från palmolja och slakteriavfall. I Sverige tycks all råvara till biodrivmedel räknas som grön även om den importeras från till exempel Brasilien. Det kan också vara klokt att låta biomassa växa och binda koldioxid, istället för att bränna den i en bilmotor. EU kräver dessutom att Sverige ska låta mer biomassa stå kvar och binda koldioxid.
Kemiskt finns inte heller någon som helst skillnad mellan grön och svart koldioxid. Enligt mig är biobränslen mer en fråga om bokföring än om de faktiska utsläppen under de närmaste 20 åren. Det är viktigt att vi alla, Sverige och andra länder, blir klimatsmarta. Men genvägar kan bli senvägar. Och i klimatfrågan är det brått
