Landets husägare har under de senaste åren drabbats av höga elpriser. Men också vatten- och avloppstaxorna i landets kommuner har höjts på bred front. Under hösten har taxehöjningarna inför nästa år beslutats. Vänersborg ökar med 20 procent inför år 2024. Mellerud: 12,5 procent. Munkedal: 27 procent. Lilla Edet: 12 procent. Tanum: 7 procent. Trenden är likadan över hela landet.
Höjningarna beror på ökade kostnader på grund av inflationen och ökade kapitalkostnader på grund av ränteläget. Men man ska inte tro att avgiftsökningarna kommer att mattas av. Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten står vi inför en historiskt stor utmaning att byta ut gamla vattenledningar från 60- och 70-talen och bygga nya vattenverk och reningsverk från samma årtionden.
När tidningen tidigare i höst publicerade en topplista över förbrukningsavgifterna för vatten i Västra Götaland toppade Tjörn, Lilla Edet, Färgelanda och Tanum. I bottenskiktet fanns bland andra Vänersborg och flera Skaraborgskommuner. Geografin avgör väldigt mycket. Det blir billigare vatten och avlopp i en platt kommun, dyrare i en bergig. Sveriges Kommuner och Regioner konstaterar att det skiljer 500 procent (!) mellan de billigaste och dyraste kommunerna i Sverige.
När man letar hus att köpa är det därför inte bara uppvärmning och elkostnader som man ska räkna på. Det gäller också att kontrollera de kommunala taxorna för vatten- och avlopp. De senaste årens taxehöjningar kommer med nödvändighet att fortsätta.
Ett aktuellt exempel är debatten i Sotenäs kommun om de stora investeringar som kommunen står inför de närmaste åren. Vattentornet på Smögen är i dåligt skick och måste bytas ut. För några år sedan sattes det upp staket runt tornet eftersom det fanns risk för nedfallande betong. Prislapp, inklusive nödvändiga förstärkningar av ledningsnätet: 113 miljoner kronor.
Dessutom måste ett nytt reningsverk byggas. Eftersom de gamla reningsverken har slagit i kapacitetstaket kan man inte bygga fler bostäder. Prislappen för nödvändiga åtgärder på existerande verk och för att påbörja ett nytt reningsverk: 148 miljoner kronor. Uppskattningar på de totala kostnaderna för ett nytt reningsverk i Sotenäs hamnar på minst en halv miljard. Till saken hör också att Sotenäs är en turistkommun som tvingas att ha mycket stor kapacitet för att klara anstormningen av turister under sommaren.
När Peter Johansson, vd för det samägda bolaget Västvatten (Uddevalla, Färgelanda, Munkedal och Sotenäs) presenterade siffrorna vid det senaste kommunfullmäktigemötet var det flera politiker som reagerade på siffrornas storlek. Per Eriksson (C) menade att det krävs mer information innan fullmäktige skulle fatta beslut om utökning av ramborgen med 367 miljoner kronor för investeringarna. Mikael Andersson (Demokratiresan) tyckte att politikerna måste vara väldigt försiktiga och efterlyste mer information eftersom underlaget var ”väldigt ihåligt”.
Reaktionerna var närmast den som man får när man misstänker att man har fått en saltad räkning. Men tyvärr är det nog belopp i dessa storlekar som politiker och det så kallade va-kollektivet får räkna med. Decennier av underhållsskulder blir nu tydliga.
Efter votering skickades frågan på återremiss till nästa fullmäktigemöte. Då är politikerna tvungna att fatta beslut. Förslaget på taxehöjning ligger på 12 procent inför nästa år. Det är kanske inte något man blir populär på som folkvald, men det är helt nödvändigt om man inte vill se att vattnet rinner ut i gatorna istället för i kranarna.
LÄS MER:Utnyttja vattentornets möjligheter
LÄS MER:Föreslår en restaurang på vattentornet på Smögen
LÄS MER:Så mycket dyrare har el, vatten och avfall blivit
LÄS MER:Kraftig höjning av va-taxor i Munkedal: ”Väldigt medvetna om det”
LÄS MER:Största investeringarna i Sotenäs kommuns historia
LÄS MER:Här är vattnet dyrast – och billigast i Västsverige
LÄS MER:Smögens vattentorn hotas av rivning – dagarna kan vara räknade
