Dyrt. Dagersättningen för asylsökande har inte höjts sen 1994, och många flyktingar lever på mycket små medel.
Dyrt. Dagersättningen för asylsökande har inte höjts sen 1994, och många flyktingar lever på mycket små medel. Bild: Chris Anderson/TT

Pontus Almquist: De ukrainska flyktingarna förtjänar bättre

Det är en skam att ukrainska flyktingar skickas in i fattigdom och ett limbo där de inte kan påverka sin situation.

ANNONS

“Varje dag vaknar jag och undrar vad som är öppet idag – vilka välgörenhetsorganisationer kan jag åka till?” Det berättar tvåbarnsmodern Marina för SVT Aktuellt (23/8). Tillsammans med sin svärmor har flytt från Charkiv i Ukraina. Vanliga matbutiker är uteslutet att handla från på grund av priserna och istället får hon exempelvis vända sig till subventionerade butiker såsom Stockholms stadsmissions Matmissionen.

Dagersättningen för ukrainska flyktingar är densamma som för de som inte har fått sin asyl prövad: 71 kronor för den som bor tillsammans med barn och sedan får man ett tillägg om 35-50 kronor per barn man har. Senaste gången ersättningsnivån höjdes var 1994. 71 kronor 1994 är lika mycket som 98 kronor 2021.

ANNONS

Under 2022 har vi därtill haft en inflation som de senaste månaderna varit åtta procent räknat i årstakt och bitit särskilt starkt på basala livsmedel. Med andra ord har vi haft en inflation på nära 50 procent sedan 1994 utan att nivån har justerats.

Men utöver att de ukrainska flyktingarna skickas in i fattigdom särbehandlas de på negativa sätt. Andra flyktingar som fått uppehållstillstånd ges etableringsersättning, får läsa SFI, kan få sina betyg eller examina validerade. Kommunen där de bor blir ansvarig för deras bostadsförsörjning. Men eftersom ukrainska flyktingar bara getts så kallat "tillfälligt skydd” gäller ingen av dessa rättigheter. Istället sätter man dem i ett slags limbo, utan möjligheter att påverka sin tillvaro framåt.

Skyddsbehövande är förstås en särskilt tacksam grupp att spara in på. De saknar rösträtt i kommunalvalen, regionvalen såväl som riksdagsvalen. Därtill har de svaga kontaktnät och kan svårligen få sina röster hörda och intressen bevakade. Lägg därtill att partierna under de senaste sju åren har tävlat om vilka som kunnat skära ner mest på invandringen och kostnaderna för den. I det ljuset är det förståeligt att dagersättningen lämnas orörd.

Förutom de rent humanitära skälen att höja ersättningen borde politikerna beakta vad ekonomisk misär kan leda till. Flyktingar som går hungriga och som har problem med finansiering av det mest basala riskerar att bli en lukrativ rekryteringsbas för såväl hallickar som gängkriminella. För de partier som säger sig vilja stoppa kriminaliteten och att fler blir kriminella (läs: alla) finns starka skäl att höja ersättningen generellt.

ANNONS

Inte minst måste de ukrainska flyktingarna ges chansen att etablera sig här. Det är en skam att vi istället tvingar dem att bara vänta och hoppas på att kriget ska ta slut. Ge dem istället möjligheterna att bidra.

ANNONS