KRÖNIKA ∎ Juli var grå och blåsig, sen kom ovädret Hans. Och det är grå dystert även på andra håll, köpkraften och kronans värde sjunker. Sverige har sämst tillväxt i EU. Konjunkturinstitutet sänker sin prognos för svensk BNP 2023 till -0,9 procent.
Sjukhusen går med underskott. Kommunerna ska spara. Nya stadshuset i Uddevalla fick utgå trots tecknat avtal. I Bohuskommuner talas om att lägga ned skolor. Det är lätt att bli ”iorist”: Åsnan Ior i Nalle Puh, som säger, det är dåligt nu, det kommer att bli värre, man ska äta tistlar.
Men många företag går bra, till exempel banker, energi- och exportföretag. De fyra storbankernas vinster för 2023 beräknas till 196 miljarder kronor. Det är främst bygg- och fastighetsföretag som har problem.
I veckan träffades regeringen på Harpsund för överläggningar om budgeten. Flera ekonomer säger att det är läge för regeringen att göra satsningar. Konjunkturinstitutet anser att det finns utrymme för ofinansierade reformer på runt 45 miljarder kr. Ungefär 4 procent av utgifterna. Budgeten för 2022 hade utgifter på 1 137 miljarder kronor
Finansministern låter tveksam. Kampen mot inflationen måste gå först. Det kan låta klokt.
Inflation enligt teorin beror på hög efterfrågan, som leder till högre priser. Priset på arbetskraft är lönerna. Det kallas för pris- och lönespiral. Enligt boken ska det mötas med högre ränta. Det ska minska efterfrågan.
Denna inflation är annorlunda. Facken har tecknat avtal som inte kompenserar för prisökningarna och tillväxten faller. Inflationen tog fart med Rysslands anfall på Ukraina. Energi- och livsmedelspriserna steg dramatiskt. Sverige importerade prisökningarna. Höjningarna ledde till andra prisökningar.
Högre ränta minskar priset på bostäder. Bostadspriser räknas dock inte med i inflationen. På många andra områden ger dock högre ränta ökade kostnader och högre pris.
Inflationen minskar snabbare i EU än i Sverige. Den svaga kronkursen driver på den svenska inflationen. För några år sedan kostade 1 Euro ungefär 10 kronor, nu cirka 12 kronor. Ett bra argument för Riksbankens höga ränta är att stärka kronan. En teoretisk möjlighet vore också att Riksbanken köpte kronor.
Om inte dagens inflation beror på hög efterfrågan finns möjligheter för regeringen att agera. Höga priser leder till extra inkomster för staten främst genom momsen och skatt på energi. Under 22 blev inkomsterna av skatt 88 miljarder högre än beräknat. Och statens överskott 164 miljarder kr, miljarder mdr kr, mer än budget.
Matpriserna fortsätter stiga. Risken finns för höga elpriser i vinter. I flera EU länder, bland annat Spanien, har de sänkt momsen, på mat och el, för att stödja hushållen och pressa priserna. I Sverige finns inte den debatten.
Moderaterna vill sänka skatten på arbete för fler i jobb. S prioriterar pengar till kommunerna. S budgeten för 22 var starkare än regeringens och angav ett sparande på 0,5 procent av BNP, mot regeringens 0,2 procent. S klarade det bland annat med att inte höja gränsen för statlig skatt med inflationen.
Ett problem för S blir förslag om jobbskatteavdrag. Förr eller senare kommer regeringen att föreslå det. Jobbskatteavdrag ger mest i kronor till de som tjänar bättre men i procent mest till de lägsta inkomsterna. S kritiserar alltid förslag om jobbskatteavdrag. Men när de väl är genomförda har de aldrig föreslagit att de ska tas bort.
Det är lite speciellt för Sverige med ganska små skillnader mellan regering och det stora oppositionspartiet. Men även en liten skillnad i kompassriktning leder till helt olika platser om man går en längre sträcka.
