Äntligen. Finansmarknadsminister Max Elger (S) har gett FI i uppdrag att utreda amorteringskraven. Förhoppningsvis tas de bort.
Äntligen. Finansmarknadsminister Max Elger (S) har gett FI i uppdrag att utreda amorteringskraven. Förhoppningsvis tas de bort. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Malin Lernfelt: Det brådskar att slopa amorteringskraven

Att slopa amorteringskraven på bolån skulle vara ett av de effektivaste sätten att ge hushåll med små marginaler större möjligheter att klara de ökande kostnaderna.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Det kommer att bli en vargavinter för svenska hushåll. Inflation, skenande elpriser i de södra delarna av landet, drivmedel som är dyrare än någonsin tidigare, matkostnader som skjuter i höjden och räntor som kryper uppåt. Att leva, eller till och med överleva, kan komma att bli en kamp för många människor. Särskilt ensamstående, unga, pensionärer och barnfamiljer. Att lägga undan en buffert på 50 000 kronor för att kunna betala elräkningen som Varberg Energi rådde sina kunder häromdagen, är en utopi för många.

Enligt statistik från SCB (2020) klarar en av fem svenskar inte ens en oförutsedd avgift på 12 000 kronor. Rimligtvis är förutsättningarna för att på kort tid stoppa undan 50 000 ännu sämre idag när allt blivit dyrare. Att politikerna, oavsett vilka partier som regerar efter valet, måste agera för att hjälpa medborgarna att skapa utrymme i plånboken är oundvikligt.

ANNONS

En tung utgiftspost för en stor del av befolkningen utöver de tidigare nämnda, är amorteringar. Tidigare kunde bolånetagare under tuffare tider välja att bara betala räntorna på sina bolån. Men sedan 2016 är det krav på att amortera en procent om året om belåningsgraden överstiger 50 procent av bostadens värde och två procent om belåningsgraden är högre än 70 procent av värdet. Man får inte heller göra en ny värdering av bostaden oftare än var 5 år. Sedan 2018 gäller dessutom att om skuldkvoten överstiger 4,5 gånger hushållets inkomst måste man amortera ytterligare en procent. För ensamstående, barnfamiljer som haft behov av att byta till en större bostad eller unga människor som tagit sina första steg ut på bostadsmarknaden är amorteringskraven ofta ett gissel. Kraven har inte heller visat sig ha någon påvisbar samhällsnytta – tvärtom minskar de samhällets motståndskraft och ökar risken för lågkonjunktur eftersom hushållen tvingas strama åt både vad gäller konsumtion och sparande.

Därför var det inte särskilt överraskade att amorteringskraven pausades under pandemins värsta härjningar 2020-2021. Med stor säkerhet var det också ett av skälen till att fler då inte tvingades gå från hus och hem. Men förra hösten återinfördes amorteringskraven av Finansinspektionen med regeringens godkännande, trots att såväl banker och nationalekonomer som de borgerliga partierna ifrågasatte det kloka i ett sådant agerande.

ANNONS

Nu har Socialdemokraterna förhoppningsvis insett sitt misstag. Häromdagen gav regeringen Finansinspektionen i uppdrag att utvärdera konsekvenserna av bolånetak och amorteringskrav med anledning av den ekonomiska utvecklingen.

"Konsekvenserna av såväl högre räntor som ökade priser kan bli kännbar för svenska hushåll, inte minst för de med lägre inkomster och små ekonomiska marginaler", sade finansmarknadsminister Max Elger (S) i ett pressmeddelande.

Den 14 oktober ska Finansinspektionens utvärdering vara klar. Förhoppningsvis dröjer det därefter inte länge innan amorteringskraven lyfts bort. Det skulle vara en av de mest effektiva åtgärderna för att skapa ekonomiskt andrum för svenska hushåll och stabilisera samhällsekonomin. Snart är vintern här. Det finns ingen tid att förlora.

ANNONS