Framgångar för högerpopulister och högerradikaler i Europa innebär stora risker för Ukraina. Många av dem anser inte att stöd till ukrainarna är rätt eller viktigt. De här partierna ser också till att andra frågor tar plats i väljarnas medvetande på ett för Ukraina ofördelaktigt sätt.
Frågan är högaktuell under 2024 med tanke på valet till Europaparlamentet vid sidan av flera nationella val. En väg till förståelse av dessa tankemönster och väljarbeteenden ges av den europeiska tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR).
"Vilken av följande frågor har under det senaste decenniet mest förändrat ditt sätt att se på din framtid?" Denna opinionsfråga har ECFR ställt i elva europeiska länder – Tyskland, Frankrike, Spanien, Danmark, Estland, Italien, Polen, Portugal, Rumänien, Storbritannien och Schweiz. Svarsalternativen är covid 19-pandemi, klimatförändringen, den globala ekonomiska krisen, invandringen och Rysslands invasion av Ukraina.
Vad engagerar inför valet till Europaparlamentet?
I en europeisk helhet är svaren jämnt spridda men variationerna är betydande. 40 procent av de tillfrågade i Estland rankar Rysslands invasionskrig som nummer ett medan motsvarande andel i Frankrike är 7 procent. Geografi och historia är väldigt styrande. Människor i länderna som ligger närmare Ukraina och har erfarenhet av rysk ockupation och dominans ser sig som mer påverkade av kriget.
Rapportförfattarnas slutsatser är något röriga och motsägelsefulla. Men så är detta svår materia. Vad bryr sig européer om? Vad mobiliserar dem politiskt? Hur påverkar det i förlängningen de europeiska staternas politik?
Ukrainafrågan mobiliserar inte väljare
En implicit observation från ECFR är viktig: Det är skillnad på sakpolitisk åsikt och politiskt engagemang. Européer kan skilja på rätt och fel. En överväldigande majoritet av den europeiska befolkningen fördömer Rysslands invasion och står, med några få undantag bland länderna, bakom det handfasta stödet till Ukraina. Men partier i europeiska nyckelländer som Tyskland och Frankrike kommer inte kunna mobilisera väljare på den frågan, inte på samma sätt som på exempelvis (motstånd mot) invandringen. Det i sin tur gynnar dem som vill svika Ukraina.
Intressant är att kriget redan i ECFR:s frågeställning är skild från invandringen som politiskt ämne. Detta trots att den ryska invasionen orsakat den största och mest intensiva flyktingströmmen i Europa i modern tid, betydligt större än den 2015-2016.
Och vilken roll spelar kriget för vår ekonomi och för klimatpolitiken? Högerradikaler och högerpopulister kommer att trycka på att stödet till Ukraina är för dyrt för skattebetalarna och/eller att sanktionerna mot Ryssland slår för hårt mot oss själva.
Det politiska stödet för Ukraina får inte minska
Här är det viktigt att lyfta fram att ett aggressivt Ryssland som besegrat Ukraina och ger sig på fler länder kommer att bli dyrare för oss – även ekonomiskt. Minskad efterfrågan på fossil energi innebär i sin tur mindre pengar i den ryska statskassan. Bra klimatpolitik är därför även bra säkerhetspolitik.
Kriget och Ukrainastödet kan kanske inte bli den stora väljarmobiliserande frågan på kort sikt. Men den kan vävas in i andra frågor på ett sätt som pressar tillbaka destruktiva politiska krafter. Vilket är en förutsättning för att hålla uppe och öka stödet till Ukraina.
