I nöden prövas vännen. Många europeiska politiker som kallar sig Ukrainas vänner klarar inte den prövningen. Inte när vänskapen ställs mot snäva ekonomiska intressen i deras hemländer. Det visade Europaparlamentet den 13 mars, när det röstade mot ett förmånligt handelsavtal med Ukraina.
När Rysslands krig raserade delar av Ukrainas ekonomi och stängde exportvägar öppnade EU nya sådana för det ukrainska jordbruket. Fler varor fick under en begränsad tid föras in i unionen tullfritt, främst för att skeppas vidare ut i världen. Men snart började bönder i flera europeiska länder protestera. De säger att ukrainska jordbruksvaror sänker partipriset i Europa och berövar polska, rumänska, franska med flera jordbrukare deras levebröd.
EU-bönder vill inte ha konkurrens
Bland annat hävdas att ukrainarna kan hålla lägre priser för att de inte möter samma krav på kvalitet som EU:s bönder. Det påståendet är svårt att förstå eftersom det håller sig på råttan i pizzan-nivå. De jordbruksprodukter som nu förs in i EU från Ukraina är samma varor som passerat gränsen tidigare under en licens- och kvotregim. Det är samma honung, socker, vete, kyckling och så vidare, och möter rimligtvis samma kvalitetskrav.
Motståndet mot jordbrukshandeln med Ukraina handlar helt enkelt om att vissa europeiska bönder inte vill ha konkurrens. Men det är svårare för dem att höja effektiviteten än att peka finger mot ukrainarna. Så de aktiverar sin kampanjapparat med allt från att blockera vägarna från Ukraina till att dumpa gödsel på gatorna i europeiska huvudstäder och bearbeta de egna politikerna.
Europaparlamentet saboterade för Ukraina
Det gav resultat men skadan var inledningsvis begränsad. EU-kommissionen föreslog att avtalet med Ukraina skulle förlängas i ytterligare ett år, till juni 2025, men att kyckling, ägg och socker skulle undantas. Om de fördes in i större mängd än ett snitt för 2022 och 2023 så skulle tullarna återaktiveras.
Förslaget fick klartecken från medlemsländerna och röstades igenom med klar majoritet av EU-parlamentets handelsutskott. Men när avtalet skulle antas av hela parlamentet så saboterades det. Ändringsförslag som utskottet avvisat dök upp igen och röstades igenom. De innebär att antalet varor som undantas frihandeln inte längre är tre utan elva, däribland de för Ukraina viktiga spannmålen. Jämförelseåret ska inte bara vara 2022 och 2023 utan även 2021, vilket betyder att tullarna slår till tidigare, kanske omedelbart för vissa produkter.
Ukraina förlorar inkomster
För Ukraina betyder det förlorade inkomster och försämrad ekonomi som redan lider hårt av kriget. Signalen till Moskva är att Europas uppslutning bakom Ukraina har många svaga länkar som kan användas för att underminera detta stöd. Sverigedemokraterna Charlie Weimers och Johan Nissinen röstade för denna Ukrainafientliga politik, liksom de numera partilösa Peter Lundgren (tidigare SD) och Sara Skyttedal (tidigare KD).
Parlamentets tilltag gör att hela lagen måste omförhandlas med Kommissionen och medlemsländerna, vilket ger en ny öppning för en del EU-stater att göra avtalets gränshinder ännu högre för Ukraina. De Ukraina- och frihandelsvänliga politikerna måste nu höja sina röster. Och hycklarna bör dras fram i ljuset. De som i ena stunden säger att de står på Ukrainas sida för att i nästa hugga ukrainarna i ryggen.
