Arga. Fransmännen är inte nöjda med att president Macron drivit igenom en högre pensionsålder.
Arga. Fransmännen är inte nöjda med att president Macron drivit igenom en högre pensionsålder. Bild: Lewis Joly

Elin Larsson: Frankrikes beslut i pensionsfrågan en väckarklocka för Sverige

Färre personer ska i framtiden försörja fler. Därför måste man hantera pensionsfrågan varsamt och inte vika sig för populistiska krav.

ANNONS

Pensionsfrågan är brännande het i Frankrike efter att president Macron och den franska regeringen med hjälp av grundlagen har rundat nationalförsamlingens ledamöter och drivit igenom höjd pensionsålder. Även om Frankrike är i skriande behov av en pensionsreform finns det anledning för politiken att ta det varsamt vad gäller pensionsfrågan.

Det är ett viktigt beslut man i Frankrike har fattat vad gäller pensionerna, även om det kan tyckas tveksamt att runda parlamentet. Pensionsfrågan måste tas på största allvar. Det franska pensionssystemet är satt under press då medellivslängden ökar och gör att pensionen ska räcka längre. Om befolkningen fortsätter gå i pension relativt tidigt innebär det att pensionsutbetalningarna måste minska, eller att finansieringen av pensionssystemet måste öka – vilket i Frankrikes fall antagligen skulle betyda höjda skatter. Det är inte enbart Frankrike som brottas med det här problemet utan ett flertal europeiska länder står inför samma utmaningar.

ANNONS

LÄS MER:Franska regeringen står kvar – nya protester

Även i Sverige har frågan varit högt upp på agendan. Så pass att den dåvarande regeringen under hösten 2021 gick fram med det så kallade Nooshitillägget, ett krav från Vänsterpartiets sida för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister. Tillägget skulle ge pensionärerna med lägst inkomstpension upp till 1 000 kronor skattefritt mer per månad. Men förslaget möttes av hård kritik från flera håll – framförallt för att det skulle innebära ett avsteg från principen mellan vad en person själv har bidragit med i livstidsinkomst och hur stor dennes pension blir. Under 2022 slöts istället en bredare överenskommelse om höjd garantipension, höjt bostadstillägg och sänkt skatt för alla som är 65 år och jobbar. Pensionärer är en stor och därav viktig väljargrupp politikerna gärna vill fokusera sitt röstfiske mot. Men pensionsfrågan är för stor och viktig för att låta valfläsket styra.

Att färre personer ska försörja fler kommer innebära en ökad belastning på välfärden

I Sverige finns det en på många sätt bred samsyn och delad förståelse för utmaningarna och lösningarna när det kommer till pensionsfrågan. Därtill för politiken en dialog med arbetsmarknadens parter. Att göra motsvarande vad den franska regeringen har gjort i Sverige vore en politisk katastrof. Utifrån franska förutsättningar kan det dock vara det rätta. Även om det ur en politisk strategisk vinkel är uselt och kan komma att stå Macron dyrt.

ANNONS

LÄS MER:Macron utmanar med maktens medel

Sannolikheten att svenska väljare skulle gå man ur huse för att demonstrera mot regeringen är oavsett beslut mycket liten. Men pensionsfrågan lever i högsta grad. Nyligen har man nått en överenskommelse och även beslutat om förändrad riktålder för pensionen. Demografin förändras och våra politiska system måste förändras med det. Enligt SCB förväntas åldersgruppen 80 år eller äldre att öka med cirka 63 procent fram till år 2035. Samtidigt väntas antalet yrkesverksamma personer i gruppen 20–69 år endast öka med cirka sex procent.

Att färre personer ska försörja fler kommer innebära en ökad belastning på välfärden. Politiken får inte vika sig för populism och sätta viktiga reformer vad gäller såväl pensionen som arbetskraftsinvandring och kompetensförsörjning åt sidan för futtiga löften om några få kronor till i plånboken. Den franska regeringens drag ska inte ses som en inspiration utan snarare en väckarklocka för hur viktig frågan är även för ett land som historiskt har hanterat pensionsfrågan med stor varsamhet.

Elin Larsson
Liberala Nyhetsbyrån
Elin Larsson
ANNONS