Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har vänt upp och ner på föreställningar som har varit djupt rotade i Europa i flera årtionden. Inom loppet av några dagar har Sverige beslutat att exportera vapen till en krigszon för första gången på över 80 år, en majoritet för Nato-medlemskap har uppstått i Finland och Tyskland har gjort en helomvändning av såväl sin försvars- som energipolitik.
En annan av dessa oförutsedda konsekvenser är att Ukraina, mitt under brinnande krig, har skickat in en ansökan om EU-medlemskap. Kort därefter röstade Europaparlamentet för en resolution som uppmanar EU-kommissionen att göra vad som krävs för att Ukraina ska bli ett kandidatland.
Trots – eller kanske på grund av – kriget i Ukraina är alla dock inte lika entusiastiska. Nederländernas premiärminister Mark Rutte menar att det "inte är någon bra diskussion att föra", och en medarbetare till Frankrikes president Emmanuel Macron understryker att "vi bör vara försiktiga med att ge löften vi inte kan hålla".
Även andra stora EU-länder som Tyskland och Spanien är skeptiska till att göra Ukraina till ett EU-land nu. Bland annat uppfyller landets rättssystem och energimarknader inte de krav som ställs på EU-medlemmar, och fler reformer kommer att krävas framöver.
Det betyder dock inte att Mark Rutte har rätt och att diskussionen om EU-utvidgning inte bör föras. Det finns kanske inget annat land som har offrat och kommer att offra så mycket för EU-medlemskap som Ukraina.
Det är också viktigt att minnas att upprinnelsen till det ursprungliga kriget i Ukraina 2014 inte hade något med Nato att göra, utan med att landets dåvarande president Viktor Janukovytj inte ville skriva under ett samarbetsavtal med EU. Det ledde till omfattande protester för ett närmande till EU, som utgick från Självständighetstorget i Kiev. Det är dags att sluta den historiska cirkeln.
På sikt bör Ukraina bli en del av unionen, men tills vidare finns det en rad åtgärder som EU skulle kunna genomföra och förbereda för att ge Ukraina en väg till den europeiska gemenskapen.
Först och främst finns det lärdomar att dra från när Tyskland återförenades och forna Östtyskland gick med i EU på kort tid. Ett sådant snabbspår till EU-medlemskap skulle kunna användas på sikt också för Ukraina.
Det behövs också internationella givarkonferenser för Ukraina, vilket Sverige skulle kunna stå värd för. På längre sikt behövs något som motsvarar en Marshallplan för Ukraina, likt det amerikanska initiativet för att återuppbygga Europa efter andra världskriget.
Dessutom finns ett behov av utbildningssatsningar likt de Rysslandsvetaren Martin Kragh har föreslagit, inklusive ett universitet för framtidens ukrainska statstjänstemän och intelligentian. Det finns redan en belarusisk förlaga i European Humanities University som är baserat i Litauens huvudstad Vilnius, och EU skulle kunna stå för finansieringen.
Ett land som kämpar för hela Europas frihet och suveränitet har gjort sig värda av EU-medlemskap. Ge Ukraina det europeiska erkännande landet förtjänar.
