Germany's Green party co-leader Annalena Baerbock gives a speech during a digital announcement event in Berlin, Germany, where the party presented her as top candidate for chancellor for the upcoming federal election later this year, Monday, April 19, 2021. (Annegret Hilse/Pool via AP)  DMME111
Grön framtid. Det ser lyckat ut att De Gröna valde Annalena Baerbock som sin kanslerkandidat. Bild: ANNEGRET HILSE

Grön blomning i Tysklands politiska mitt

Hur regeringsdugligt De Gröna är återstår att se.

ANNONS

Två år. Så länge trodde Tysklands förbundskansler Helmut Kohl att det nystartade miljöpartiet skulle överleva i den då västtyska förbundsdagen. Sen skulle medlemmarna gå till socialdemokratiska SPD.

Det var tre år efter att partiet grundades i Karlsruhe i början av år 1980. Nu sitter De Gröna inte bara i styret för delstaten Baden-Württemberg, där Karlsruhe ligger, men också i tio andra av totalt sexton delstater. Det är en enastående utveckling av ett parti som när det grundades kallade sig för ett antiparti-parti.

I delstatsvalet i Hamburg i februari förra året vann partiet fler röster än vad SPD och kristdemokratiska CDU förlorade gemensamt. Där skrev man, med språkröret Katharina Fegebanks ord, ett koalitionsavtal med SPD i "tydlig grön handstil".

ANNONS

Nu ligger man, enligt flera mätningar från mitten av april, enstaka procentenheter bakom förbundskansler Angela Merkels parti. Avståndet lär krympa före höstens val till förbundsdagen.

CSU-chefen från Bayern, Markus Söder, fick nyligen ge vika för den långt mindre populäre Armin Laschet från systerpartiet CDU när de konservativa skulle utse ny kanslerkandidat. Enligt en färsk mätning av nyhetsmagasinet Der Spiegel (21/4) menar två av tre väljare, och tre av fyra kristdemokratiska väljare, att det var fel.

Efter beskedet förlorade de konservativa 7 procentenheter och sjönk till 21 procent i tv-kanalen RTL:s veckobarometer. De Gröna, som lanserade kanslerkandidaten Annalena Baerbock samtidigt, steg till 28 procent och tog ledartröjan.

Inte sedan Helmut Kohls ord 1983 har storkoalitionen mellan CDU/CSU och SPD fått över 45 procent i ett val. Nu ser de ut att förlora över 15 procent gentemot toppresultatet 2013. Den tyska politikens mitt förskjuts.

Det tyska valet är viktigt för Sverige, vilket belystes på det valseminarium som Konrad Adenauer-stiftelsen höll 23 april. Med ett miljöparti i regeringsställning kommer ryska gasprojektet Nordstream 2, som löper rakt genom svenska intresseområden, att skadeskjutas – eller stoppas helt. Det ändrar maktdynamiken och säkerhetsläget runt Östersjön.

Och nästa tyska regering måste ta itu med fossilfri energiförsörjning och elektrifiering av industrier. Med Tyskland som vår största handelspartner är det naturligt att svenska framsteg inom energi och transporter får avsättning där. När Fehmarn-Bält-tunneln väl blir klar ändras dessutom logistiken runt Östersjön, med stora effekter för spårburen frakt till och från sydsvenska hamnar. Samtidigt är mänskliga rättigheter viktigare än frihandel för De Gröna.

ANNONS

Hur regeringsdugligt De Gröna är återstår att se. Tidigare samarbeten med SPD och CDU, främst på delstatsnivå, har spruckit. Samtidigt ingår partiet numer i alla reella regeringsalternativ. Politikerna i Berlin lär därför snegla söderut.

I början av maj ska miljöpartister och kristdemokrater vara färdiga med förhandlingen om hur de ska styra delstaten där De Gröna en gång blev till. Efter succén i Hamburg lär texten inte vara mindre grön.

Kanske nämner allt färre därför Karlsruhe, födelseorten, som Carl Benz hemstad och allt fler pratar om den som knutpunkten för stora europeiska tågkorridorer. Kanske är det allt som behövs för att förstå tysk politik.

ANNONS