Raset på E6 vid Småröd år 2006.
Raset på E6 vid Småröd år 2006. Bild: Lasse Edwartz

Karl af Geijerstam: Har vi inte lärt något av Smårödsraset?

Likheterna mellan raset vid Stenungsund och Småröd är stora. Varför är det så svårt att lära av historiska misstag?

ANNONS

I december 2006 rasade en bit av E6 vid Småröd i Munkedal, då den nya motorvägen höll på att byggas. Haverikommissionens utredning visade att vägbyggarna samlat en temporär fyllning till tryckbank ovanför vägbanan. Högen hade byggts upp under hösten 2006. Till slut blev den helt enkelt för stor och tung, och blev orsaken till att skredet utlöstes.

Tretton fordon med total 28 personer hamnade inom området för skredet, men ingen dog. Haverikommissionen ansåg att det fanns ”brister inom riskbedömning, ledning, styrning och uppföljning”, vilket gjorde att skredriskerna missbedömdes. Kommissionen rekommenderade att tydliga krav ska ställas i framtiden, vid byggande i lutande terräng och där konsekvenserna kan påverkas av kvicklera. Känns det bekant?

ANNONS

Bara några dagar efter raset vid Stenungsund i höstas visade SVT Väst drönarbilder före och efter raset som visade att en stor massa med jord och sten hade lagts på ett område ovanför E6. Det är tydligt att just där raset skedde fanns inget berg som stabilt underlag. Ovanför motorvägen har ett företag i flera år planerat och börjat bygga ett nytt industriområde. SVT har under vintern avslöjat att kommunen beviljat tillstånd på ett felaktigt kartunderlag.

I veckan delgavs tre personer kopplade till två företag misstanke om brott: grov allmänfarlig vårdslöshet, grovt vållande till kroppsskada och otillåten miljöverksamhet. Åklagaren genomförde husrannsakningar och anhöll de misstänkta, vilka nu är släppta. De misstänkta förnekar brott. Under torsdagen kom beskedet från åklagare Daniel Veivo Pettersson att han misstänker att raset orsakades av företagets aktiviteter.

Enligt Veivo Pettersson har de båda företagen gemensamt lagt så mycket material på områden att belastningen blivit tre gånger för hög. Volymen på materialet har varit mycket större än tillståndet. Dessutom har materialet varit deponimaterial, vilket man inte haft tillstånd för att lägga på platsen.

Har man inte lärt något något av det historiska misstaget vid Smårödsraset? Här har ett företag planerat att göra stora markarbeten i en slänt ovanför en motorväg i det bohuslänska landskapet, som till stor del består av lera. Alla inblandade borde veta att riskerna är stora. Marken sluttar mot vägen och man börjar belasta ett område som kanske inte har rörts sedan senaste istiden. Ska man tro åklagaren har företaget uppvisat en monumental inkompetens.

ANNONS

Det finns en uppenbar risk att alla inblandade försöker skjuta skulden ifrån sig. Företaget kan skylla på kommunen som i sin tur kan skylla på Statens Geotekniska institut, som kan skylla på dåligt kartmaterial från tekniska konsulters utredning (som nu är över tio år gammal). Skadeståndsfrågorna efter ett skred är minst sagt komplex. Försäkringsbolag kan vilja hålla företaget ansvariga, alternativt kan kommunen hållas ansvarig om myndighetsutövningen har varit bristfällig.

Det kommer att dröja länge innan vi får alla svar. Men man kan inte låta bli att fundera över varför det kan vara så svårt att lära av historien? Raset vid Stenungsund blir en onödigt dyrköpt läxa för företaget, anläggningsbranschen och myndigheter.

LÄS MER:Anhållna efter raset på E6 kopplas till bygge

LÄS MER:Stor polisinsats efter skredet på E6 i Stenungsund

LÄS MER:Slutnotan tredubblades – när E6 rasade förra gången

LÄS MER:Slarv och brister bakom vägraset

LÄS MER:15 år sedan skräcken på E6: ”Det var overkligt”

ANNONS