En hjälpande hand. Ideella organisationer tar emot flyktingar från Ukraina, och bidrar även på många andra sätt till samhällets beredskap.
En hjälpande hand. Ideella organisationer tar emot flyktingar från Ukraina, och bidrar även på många andra sätt till samhällets beredskap. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Ida Arnstedt: Hårdare demokratikrav hotar civilsamhället

Ideella organisationer riskerar att drabbas när regeringen skärper villkoren för stöd.

ANNONS

Både under pandemi och flyktingkris har civilsamhället funnits på plats när staten inte räckt till. Ideella organisationer har gjort allt från att tillverka visir till sjukvårdspersonal, ordnat studieplatser till unga som inte hade möjlighet att studera hemifrån under pandemin, till att ge ukrainska flyktingar tak över huvudet när de flytt från kriget. Sverige kommer behöva ett starkt civilsamhälle för att klara även framtida kriser, men det nya demokrativillkoret som regeringen föreslår riskerar istället att minska civilsamhällets handlingsutrymme.

I slutet av maj presenterade regeringen sin lagrådsremiss gällande statens stöd till trossamfund och demokrativillkor för statliga bidrag till civilsamhället, och i juni väntas regeringen gå fram med ett konkret förslag som riksdagen ska rösta om. Det förslag som kanske väckt mest uppmärksamhet är det skärpta demokrativillkoret.

ANNONS

Redan idag måste föreningar ha en demokratisk grund för att kunna söka stöd från exempelvis Allmänna arvsfonden, men nu skärps kraven ytterligare. Det räcker inte med att föreningen är demokratisk, utan de måste också kunna säkerställa att alla deras företrädare, allt från heltidsanställda till ideellt engagerade under korta perioder, agerar demokratiskt. Förslaget gäller i första hand när de söker medel från Allmänna arvsfonden, men regeringen vill även att kraven ska användas för samtliga statliga bidrag till civilsamhället. De nya kraven innebär att en hel organisation riskerar att förlora sitt bidrag om en enskild person missköter sig.

I ett land där nästan hälften av befolkningen är engagerade i en ideell förening och där det finns fler Röda korset-butiker än McDonalds-restauranger skulle det krävas enorma resurser för att säkerställa att alla som vill engagera sig lever upp till de nya kraven. De resurser som borde gå till föreningens verksamhet kommer i betydligt högre grad behöva gå till att granska föreningens medlemmar. När kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) intervjuas av tidningen Kurage visar det sig att regeringen inte har gjort några beräkningar på hur mycket av föreningarnas nuvarande stöd som kommer behöva gå till de nödvändiga kontrollfunktioner.

De föreningar som söker statligt stöd har sedan tidigare krav på demokratiska värderingar inskrivna i sina stadgar. För att vara en aktiv del av en förening måste en medlem dela dess värdegrund och visioner, annars riskerar medlemmen att bli utesluten. Hittills har den här relationen mellan enskilda medlemmar och föreningens ledning byggt på förtroende. Nu riskerar förtroendet att bytas ut mot misstänksamhet och kontroll. Samtidigt är det osäkert hur stort behov det finns av en ny lagstiftning på området.

ANNONS

Den svenska demokratin föddes ur civilsamhället, och det är minst lika viktigt för demokratins fortlevnad. Just därför måste regeringen gå varsamt fram med demokrativillkoret och lyssna på vad organisationerna inom civilsamhället har att säga. Demokrativillkoret får inte bli ett hot mot demokratin.

ANNONS