Utbildning. Regeringen initierar en kartläggning av den akademiska friheten på svenska universitet och högskolor.
Utbildning. Regeringen initierar en kartläggning av den akademiska friheten på svenska universitet och högskolor. Bild: FREDRIK PERSSON

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Högre utbildning behöver högt i tak

I flera fall, som stormen kring salsnamnet Vita havet på Konstfack, har universitetsanställda frysts ut och lämnats utan stöd när kritiken från studenter varit hård.

ANNONS
|

Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att göra fallstudier i akademisk frihet. Från 2021 stipuleras det i högskolelagen att utbildningssätena i sin verksamhet ska främja och värna den akademiska friheten. Förutom fallstudierna ska UKÄ även följa upp hur det arbetet genomförs i praktiken.

Redan i höstas aviserade utbildningsminister Mats Persson (L) att han ville initiera en kartläggning av hur utbredd den så kallade "cancelkulturen" är på svenska universitet och högskolor i en debattartikel i Expressen (9/11-22).

Bakgrunden är ett avsnitt av Kalla Fakta, som fokuserade på det uppmärksammade fallet på Konstfack där professorn Sara Kristoffersson fick 44 kollegor emot sig i ett upprop efter att hon kritiserat en antirasistisk studentgrupp. Kristoffersson har själv skildrat fallet i boken Hela havet stormar, och menar att hon efter att ha ifrågasatt att namnet Vita havet på en av skolans salar var rasistiskt och menade att namnet bara åsyftade att rummets väggar är vita. Det ledde till utfrysning, att hon inte längre kände sig välkommen på arbetsplatsen och tillslut att hon blev sjukskriven. Innan rektorn gick ut och påtalade det olämpliga med att starta en namnundersamling mot en kollega, skickade hon ett stöttande mejl till de pådrivande bakom uppropet som avslutade med en hjärtemoji.

ANNONS

Det är ett exempel, på ett av Sveriges alla lärosäten. Fler exempel kan räknas upp, Kalla Fakta har även uppmärksammat det fall vid Uppsala Universitet där kritik uppstod kring ett seminarium där man gick igenom hur man gör arkivsökningar, och läraren förklarade att man kan behöva använda n-ordet i sökningar för att få resultat – vilket kritiserades av elever eftersom hon var vit. I processen som följde upplevde den utpekade läraren att stödet från universiteten brast, och att hon lämnades ensam i situationen.

Utbildningsministerns initiativ har anklagats för att vara kulturkrigande, röstfiske i grumliga vatten som inte tar itu med akademins riktiga problem. Kritiker har även menat att det rör sig om en importerad amerikansk debatt, utan bäring för svenska förhållanden. Särskilt det senare är en tendens att vara vaksam på – mycket tyder på att problematiken är långt ifrån lika utbredd i Sverige som på vissa amerikanska lärosäten. Dessutom går det inte att prata om en svensk universitetskultur, det finns många lärosäten med många fakulteter, och att problem finns på vissa håll innebär inte att det genomsyrar hela det högre utbildningsväsendet.

Men även om det rör sig om enstaka fall, är de oroväckande och väl så allvarliga. Frågorna det gäller är svåra. Rasism och sexism är tunga ämnen som när de diskuteras innebär stor risk att trampa någon på tårna. Men de är viktiga, och om risken att såra och uppröra leder till ett snävt debattklimat är det skadligt. Därför är det välkommet att regeringen initierar ett arbete med att faktiskt kartlägga hur det står till, bortom medialt uppmärksammade enskilda fall. Till syvende och sist är det en arbetsmiljöfråga, där universitetens anställda behöva kunna känna att de har ledning och kollegor med sig när det stormar. Annars är risken att enskilda röster tystas.

ANNONS

ANNONS