Det är omöjligt att styra vården när regering och regionpolitiker snabbt helt ändrar förutsättningarna för budgeten.
Det är omöjligt att styra vården när regering och regionpolitiker snabbt helt ändrar förutsättningarna för budgeten. Bild: Björn Bjuggren

Karl af Geijerstam: Inflationschock och budgetkaos i regionen

Budgeten för NU-sjukvården räckte inte på långa vägar för att kompensera för kostnadsutvecklingen förra året. Trots att styrelsen beslutade om besparingar fick de ingen effekt.

ANNONS
|

Revisorerna i Västra Götalandsregionen har beslutat att rikta kritik i form av en erinran mot styrelsen i NU-sjukvården. Detta efter att NU-sjukvården förra året gick med 318 miljoner i underskott, vilket motsvarar 5,5 procent i förhållande till omsättningen. Styrelsen har inte agerat i tid för att få en ekonomi i balans och därför inte skött ekonomin på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt, är revisorernas omdöme.

Låt oss titta på några siffror i årsredovisningen och revisorernas rapport. Antalet accepterade remisser ökade med 7,8 procent. Fler patienter sökte alltså vård. För att hålla budget hade bruttokostnaden inte fått öka mer än 1,2 procent, i slutet av året blev den 8,7 procent. Inflationssmockan slog hårt mot verksamheten. Kostnaden för läkemedel var 25 miljoner högre än budget. Kostnaderna för diagnostik (provtagningar med mera) blev 50 miljoner kronor högre än budget. Materialkostnaderna – allt från sprutor till toalettpapper – blev 68 miljoner kronor högre.

ANNONS

Revisorerna anser att NU-sjukvården inte fick den ersättning som motsvarade inflationen och höjningen av pensionskostnaderna. Dessutom menar de att regionen på ett övergripande nivå inte fattade några beslut som hade kunnat påverka styrelsens möjligheter att uppnå en ekonomi i balans. Exempelvis stoppades besparingar inom ambulansverksamheten av den operativa hälso- och sjukvårdsnämnden. Att hålla budget har varit ett omöjligt uppdrag när kostnaderna skenar och styrelsen får underkänt på förändringsförslag.

Den största avvikelsen blev på personalkostnader som kostade 242 miljoner mer än budget. I maj 2023 beslutade styrelsen om nedskärningar på personalstyrkan motsvarande 60 årsarbetare. Resultatet? Under år 2023 arbetade mellan 124 och 145 fler(!) än under år 2022.

Hur kommer detta sig? Ja, det undrade oppositionen i form av M, C, KD och L under förra månadens styrelsemöte. Partierna ville ha en förklaring angående ökningen av antalet nettoårsarbetare och vilka åtgärder som vidtas. De ville också få ”insikt i de pågående aktiviteterna för att rätta till situationen och minska enligt styrelsens beslut”. Förvaltningen uppmanades att framställa besparingsförslag ”som är realistiska och möjliga att implementera i verksamheten som förvaltningen har rådighet över”.

Oppositionen fick emellertid inte gehör för sina yrkanden, eftersom de övriga partierna ansåg att sjukhusdirektören redan i höstas fick ett uppdrag att se över kostnaderna, särskilt vad gäller ej vårdnära administration. Personal behövs ju trots allt i vården. Bemanningsproblemen inom verksamheten innebär att ”flera enheter är nära den gräns där ytterligare förändring kan medföra att hela verksamheten slutar att fungera”, enligt NU-sjukvårdens årsredovisning.

ANNONS

Det är inte lätt att styra en vårdorganisation när man beslutar en sak och resultatet blir ett annat. I årsredovisningen kan man redan i inledningen läsa att förvaltningen konstaterar ”att det är svårt att engagera stora professionsgrupper för mer omfattande förändring. Ingen är nöjd med dagens situation, men man vet vad man har och man vet inte vad man får”. Förvaltningen vill ha med alla på tåget eller ”blir bärare av nödvändig förändringsprocess” som man uttrycker sig i årsredovisningen. Men de senaste protesterna mot att ta bort narkosjouren vid Uddevalla sjukhus nattetid visar hur svårt det är.

Men det är inte lätt att lägga och följa en budget för sjukhusen. För en tid sedan skickade regeringen ut sex extra miljarder till regionerna, varav en knapp miljard hamnar i Västra Götaland. I veckan föreslog S, V och MP i regionen att man skulle öka innevarande års budget med ytterligare en miljard. Plötsligt skulle alltså regionens verksamheter ha två miljarder mer än vad man räknat med i januari. Det var enligt regionrådet Gustav Josefson (M) ”hastigt påkommet” och i regionstyrelsen fick oppositionen tack och lov till en återremiss eftersom styrets finansiering var högst oklar. Det var klokt. Det är illa nog med inflationschock, vården behöver inte ha budgetkaos ovanpå det.

ANNONS

LÄS MER:Jourläkare föreslås försvinna från Uddevalla sjukhus – möter hård kritik

LÄS MER:Beslut om extra vårdmiljard skjuts på framtiden

LÄS MER:Regionstyret vill ge sjukhusen en miljard kronor extra – kritiseras

ANNONS