Regeringens förmodligen minst aktiva minister, Johan Pehrson (L), verkar plötsligt ha vaknat till liv lagom till grillsäsongen. Det framstår i alla fall så, sett till hur många lagförslag som hans departement hittills har presenterat. Inte sedan 2017 har integrationsmålet förnyats, och det fanns skäl att tro att Tidöregeringen rentav ville glömma bort integrationsfrågorna. När det gäller brott och straff har förslagen haglat, men allt som kan tolkas som förebyggande arbete har effektivt ignorerats. Det borde inte behöva ta ett och ett halvt år att förtydliga vad regeringen vill göra inom detta viktiga område.
Demokratisk integration
Under pressträffen med bara en ensam minister tryckte Pehrson på att det behövs krav och eget ansvar för att kunna integreras. Flera delmål är självklarheter, som att förstå och prata svenska för att kunna få jobb. Det finns två nya delmål, demokratisk integration respektive social och kulturell integration. Det låter förstås bra att kunskaperna ska öka om demokratin “med ökat deltagande i demokratin som följd.” Andelen utrikes födda som “upplever tillhörighet och delaktighet i samhället ska öka”. Självklarheter och något som borde haft en stor plats i konkreta åtgärder för länge sen.
Efter de senaste dagarnas debacle kring Kalla Faktas avslöjande om Sverigedemokraternas “nätkrigare” borde det vara uppenbart för Liberalernas partiledare att det knappast blir enklare att uppnå målen om det samtidigt pågår en undergroundverksamhet som skapar djupa klyftor. Då avses inte den uppenbara krisen mellan partierna i Tidösamarbetet utan den splittring i samhället som SD:s nättroll åsamkar.
Desinformation från Sverigedemokraterna
Att SD:s kommunikationsavdelning ens diskuterar att starta desinformationssajter på arabiska är ett övertydligt exempel. Incitamentet att ta eget ansvar för att bli integrerad blir i princip obefintlig när regeringens viktiga samarbetsparti kör ett alldeles eget race. De vackra och självklara orden från arbetsmarknads- och integrationsministern faller platt när det SD-styrda samhällsklimatet innebär stark splittring.
Om Sveriges integrationspolitik någon gång ska hamna på rätt köl behöver det förebyggande arbetet få ett större fokus och inte viftas bort av hårdare-tag-populister. Det ser inte ljust ut, varken för regeringen eller för landet i stort, när integrationen bara blir en pliktskyldig powerpointpresentation på knappt en kvart.
