Tänk dig ett litet barn. 7, 8 eller kanske 11 år. Tunna axlar, smala armar och en blick som sällan möter de vuxnas. Ett barn som är speciellt, men ändå precis som alla andra. Det barnet har rätt att bemötas med respekt, empati och omsorg och skyddas för att utsättas för våld. Men en metod som börjat spridas i skolor över hela landet och som används för att hantera elever med neuropsykiatriska funktionshinder förordar rakt motsatt förhållningssätt.
Lillemor Bergqvist och Susanne Norman, med bakgrund som rektor och elevassistent, marknadsför under namnet Skolkonsulterna sin metod som går ut på att sätta höga förväntningar och ge eleverna tydliga riktlinjer att förhålla sig till. Vilket kan låta klokt. Men stora delar av deras strategi är högst tveksam.
Skolkonsulterna anser till exempel att personalen bör använda fysiskt våld för att släpa iväg och hålla fast elever som inte hörsammar de vuxnas befallningar. En lämplig bakgrund för vuxna som hanterar barn med särskilda behov anser Norman dessutom är väktarutbildning.
Att metoderna är ovetenskapliga och riskerar att skada barn för livet har inte hindrat skolor och kommuner att anlita Bergqvist och Norman som föreläsare eller att implementera deras arbetssätt.
I ett öppet brev på Facebook skriver “Föräldranätverket Rätten till utbildning” om bristen på barnkonsekvensanalys och hur barn som utsatts för den typ av behandling som Skolkonsulterna lär ut lämnat barn med blåmärken, trauman och självmordstankar. Barn som flytt skolan i chock och inte vågar återvända av rädsla för att utsättas för våld.
Kunskaperna när det gäller barn med neuropsykiatriska funktionshinder är ofta låg. Något som gör att de villfarelser som Skolkonsulterna står för kan spridas okritiskt. Självklart är det viktigt med lugn och ro samt ordning och reda, för alla barn. Samtidigt är det ett faktum att barn med ADHD och autism ofta stämplas och får skulden och att vuxna reagerar onödigt aggressivt just mot dessa barn.
Att hårdhänt bli utsläpad från ett klassrum inför sina kompisar är höjden av förnedring. Att därefter bli intryckt i ett hörn eller få en tung vuxen kropp ovanpå sig som gör det svårt att andas förvärrar situationen ytterligare. Den naturliga reaktionen när man blir fasthållen är för de flesta att ta sig loss, så även för barn. Att paniken då möts av starka vuxna med utbildning för och vana av att hantera fulla krogbesökare, som håller eller trycker hårdare, istället för att ge barnen utrymme och andrum kan bara sluta i katastrof.
Den skada de åsamkar barn är oförlåtlig
Häromdagen kom en ny rapport från riksförbundet Attention som visar att en fjärdedel av eleverna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är hemma från skolan helt eller större delen av tiden. En anledning är rimligtvis att det sätt undervisningen är upplagd idag med mycket eget arbete och ansvar, slår ut dessa barn tidigt. Ett annat skäl är säkerligen just att barn med NPF istället för att behandlas med respekt, empati och omsorg placeras avskilt, utsätts för långa hårdhänta fasthållningar och på annat sätt traumatiseras.
Charlataner som Skolkonsulterna och skolledningar – privata så väl som kommunala – vilka tillåter och sopar psykiskt och fysiskt våld mot elever med diagnos under mattan hör inte hemma i svensk skola. Den skada de åsamkar barn är oförlåtlig. Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan. Även 8-åringar med tusen tankar i huvudet, mycket ångest och en blick som sällan möter de vuxnas.
