Starka känslor. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris miljö- och klimatpolitik har sedan budgeten presenterats blivit omdiskuterad.
Starka känslor. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris miljö- och klimatpolitik har sedan budgeten presenterats blivit omdiskuterad. Bild: Mikaela Landeström/TT

Hugo Burén: Klimat- och miljöpolitiken behöver bredare fokus

Regeringens insikt om att fossilberoendet bryts genom elektrifiering och investeringar är bra. Men det finns andra områden i klimat- och miljöpolitiken som också skulle behöva större fokus.

ANNONS

Häromdagen presenterade regeringen sitt budgetförslag för 2024. I en tuff ekonomisk tid prioriterade man särskilt den inre och yttre säkerheten - alltså kriminalpolitiken och försvaret.

Andra områden i budgeten fick istället prövas av tuffa avvägningar i mötet med den ekonomiska realiteten, ett sådant område var satsningarna på klimat och miljö.

För 2024 är förslaget att utgifterna inom miljöområdet ska uppgå till ungefär 18 miljarder kronor, detta att ställa mot de 19 miljarder som utgiftsområdet uppgick till under 2022. Mellan de jämförda åren kan man dessutom ta inflationen i beaktning, något som alltså urgröper vad man får för de satsade slantarna.

ANNONS

Tittar man på de enskilda satsningarna i klimat- och miljöbudgeten ser man exempelvis att anslagen till klimatanpassning sänks. Samtidigt som åtgärder för värdefull natur, skydd av värdefull natur och anslag till miljöövervakning får ökat anslag, men fortsatt till lägre nivåer än 2022.

Det är utgifter som bland annat ska gå till att minska effekterna av kraftig nederbörd, sköta naturreservat och dokumentera tillståndet i naturen. Åtgärder som är viktiga för hållbara ekosystem.

Samtidigt görs andra, stora, satsningar i budgeten. Budgetposterna klimatinvesteringar, klimatpremier och industriklivet får alla stora tillökningar av medel. De går i sin tur för stöd till laddinfrastruktur, att flytta över transporter från väg till sjöfart och att minska industrins utsläpp.

Men så var det frågan om utsläpp också. I och med den planerade sänkningen av reduktionsplikten kommer utsläppen de kommande två åren att öka för att därefter minska. En i sig inte svartvit fråga, där hushållens vardag måste ställas mot de klimatambitioner som finns.

Regeringens strategi för att ställa om samhället, att bryta fossilberoendet och därmed minska utsläppen är i grunden rimlig. Inte minst insikten om att den processen börjar i ekonomin, i näringslivet.

Samtidigt är det olyckligt ur klimat- och miljösynpunkt att andra viktiga delar för ett hållbart samhälle, såsom naturvården som ligger till grund för arbetet med biologisk mångfald, inte satsas på med samma kraft.

ANNONS

Hugo Burén
Liberala Nyhetsbyrån
Hugo Burén
ANNONS