Kompetensfråga. På vilket sätt kommer bilden av kvinnliga kollegor bli bättre om man har anledning att tro att kollegan blivit inkvoterad?
Kompetensfråga. På vilket sätt kommer bilden av kvinnliga kollegor bli bättre om man har anledning att tro att kollegan blivit inkvoterad? Bild: Fauxel / pexels.com

Linnea Hylén: Kvinnor vill bli tagna på allvar – inte kvoterade

Efter tio års debatt har EU-parlamentet slutligen röstat för en könskvotering av europeiska börsbolag. Den nya lagen omfattar långt ifrån alla bolag, men kvotering är knappast ett botemedel mot ojämställdhet.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Går det att lagstifta fram ett jämställt näringsliv? Det tycker EU som nu röstat igenom kvoteringskrav i bolagsstyrelser. Vägen dit har varit krokig och långt ifrån självklar. Redan 2012 föreslog EU-kommissionen ett krav om minst 40 procent av varje kön i de största bolagsstyrelserna. Frankrike, som under året varit ordförandeland i EU, har särskilt drivit på för ett kvoteringskrav i bolagsstyrelserna. Förslaget har tidigare stött på patrull, inte minst från Sverige och Tyskland.

Tyskland har under merparten av de senaste tio åren styrts av kristdemokratiska CDU, som sagt nej till ett kvoteringskrav. Den tyska inställningen svängde först med den nya socialdemokratiska regeringen i Berlin. Den som är intresserad av EU-politik vet att reformer förr eller senare genomförs om Frankrike och Tyskland bestämt sig för det.

ANNONS

I veckan kom därför beskedet att Europaparlamentet godkänt det omförhandlade lagförslaget. Kvoteringskravet ska ”bara” gälla börsnoterade bolag med mer än 250 anställda. Kruxet i det hela är att den slutgiltiga lagen har urvattnats på fler än en front. Lagen kommer inte heller omfatta alla länder. De länder som redan har liknande lagstiftning eller redan har en god jämställdhetsutveckling undantas från lagen, exempelvis Sverige.

De länder som varit motståndare till förslaget, förutom Sverige, är Polen och Ungern – två länder som inte utmärker sig för sitt ledarskap inom jämställdhet. Tvärtom har utvecklingen för kvinnor och mänskliga rättigheter i dessa länder gått åt helt fel håll under många år. Senast i juli 2026 ska lagen vara implementerad och om bolagen inte uppfyller kraven har medlemslandet själv ansvaret att avgöra påföljder.

LÄS MER:EU-ja till kvotering – "Hög tid spräcka glastak"

Det är osannolikt att Polen och Ungern inför skarpa påföljder till en lag de från början är emot. Visserligen väntar påföljder mot länder som inte implementerar systemet till fullo, men det är ingen hemlighet att både Polen och Ungern väljer att bortse från en hel del andra krav från Bryssel.

Förutom de uppenbara bristerna finns det ett starkt symbolvärde med lagen. EU prioriterar kvinnors möjligheter att lyckas inom näringslivet, vilket i grunden är positivt. Tyvärr sker det inte genom att låta kvinnor få verktygen att lyckas på egen hand.

ANNONS

Kvoteringen kommer att leda till att fler kvinnor når toppositioner snabbare, men det kommer med ett pris – att fler män återigen kan börja ifrågasätta kvinnors meriter. Det går inte att bortse ifrån att kvinnor numera kommer väljas in i styrelser på grund av sitt kön – inte för att de är bäst lämpade för jobbet. På vilket sätt kommer bilden av kvinnliga kollegor bli bättre om man har anledning att tro att kollegan blivit inkvoterad?

Kvoteringskravet blir olyckligtvis mer av en klapp på axeln till de redan övertygade, än en gamechanger för kvinnors karriärer. Fler kvinnor kommer nu ta plats i styrelserummen, men grundproblemet återstår – kvinnor måste fortsatt bevisa sin kompetens för att bli tagna på allvar. Möjligen ännu mer.

ANNONS