Redan 1776 fick Sverige en tryckfrihetsförordning som många länder bara kan drömma om. Ett jättekliv för demokratin, då infördes yttrandefrihet, censuren togs bort och kanske viktigast av allt - offentlighetsprincipen infördes, alltså att allt inom förvaltningar ska vara öppet för alla.
Vad bra - då kan vi luta oss tillbaka, eller? Nej. Vi måste försvara demokratin varje dag. Utan det fria ordet har vi ingen demokrati och bara för att vi har laglig rätt att se allt, så är det inte säkert att vi ändå får det. Det finns många knep för förvaltningar att försöka dölja det de vill att allmänheten inte ska få veta.
Dokument som försvinner
Detta är något som Bohusläningens reportrar ganska ofta råkar ut för. Myndigheter kan låtsas att dokumenten vi försöker få ut inte finns, som i fallet med den hemliga vaccinlistan. Trots att regeringen bestämt att gamla och sjuka skulle vaccineras först fick cheferna i Uddevalla kommun vaccin före gamla och sjuka i kön. Men listan på alla som erbjudits vaccin bara försvann. Lyckligtvis lyckades vår grävreporter Wiveca Ström på annat sätt luska ut vilka som fått erbjudandet, men den ursprungliga listan är fortfarande försvunnen. Eller kan myndigheterna eller i detta fall ett kommunalt bolag hävda att det råder sekretess. Uddevalla Energi hävdade att det var ”risk för rikets säkerhet” att lämna ut planerna på vindkraft, trots att självaste Försvarsmakten utan problem lämnade ut motsvarande dokument. Ärendet är självklart överklagat.
Klandras av JO
Vi ett annan tillfälle försökte en kommunanställd i Sotenäs hindra en av våra reporter, utpekad med namn, från att komma i kontakt med politiker och tjänstemän, något som kommunen senare klandrades av JO för.
Ett annat problem är hot och hat mot journalister. Det är tyvärr också något som jag och reportrarna på Bohusläningen upplevt, även om det tack och lov inte gått så långt som det gjorde i Kungsbacka förra veckan, där en journalistkollega angreps med tillhygge i sitt hem. Självklart fullständigt oacceptabelt och horribelt. Risken med hoten är att vi journalister - medvetet eller omedvetet - försöker undvika att skriva om saker som vi vet kommer röra upp känslor. Därför behöver journalister ett starkt stöd från polisen.
Utan läsare är vi ingenting
Vi behöver också ett starkt stöd från våra läsare. Utan er blir det ingen journalistik, inget granskande av makten och ingen demokrati. Att följa riktig journalistik är att försvara demokratin. Tack för att du läser Bohusläningen!
LÄS MER:Vi får inte sluta kämpa för Gui Minhai och Dawit Isaak
