STOCKHOLM 20200318Tomt klassrum i en skola i Stockholm.Foto: Jonas Ekströmer / TT / kod 10030
Lottning istället för kö kan göra skolvalet mer rättvist. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Lotten är ett sätt att värna skolvalet

Orimligt att nyinflyttade i en kommun ska missgynnas.

ANNONS

På vilken grund bör urvalet göras, när platserna på en skola är färre än antal sökande?

Ett slopande av kötid som urvalskriterium föreslogs av Skolkommissionen redan 2017, men blev en politiskt het potatis som inte genomfördes. Inte då, i alla fall.

Frågan är nu uppe på tapeten igen, på grund av utredningen om en mer likvärdig skola. Andra gången gillt verkar åtminstone delar av borgerligheten mer öppna för förslaget. Det är bra.

I en debattartikel i Expressen (22/3) ger företrädare för Centerpartiet i Stockholm, förslag för att förbättra skolvalet. Förutom förslag om att göra skolvalet obligatoriskt och samordnat, vill de ta bort kötid som urvalsgrund. Istället föreslås att enbart syskonförtur, närhetsprincip och förtur till skolspår ska få vara urvalsgrunder, och finns det platser kvar efter att de använts ska lotten få avgöra.

ANNONS

Förespråkarna av kötid lyfter gärna att det ger möjlighet för föräldrar att planera och vara proaktiva kring sina barns skolgång, och att alternativ som lottning riskerar att skapa en känsla av maktlöshet. Det är inte nödvändigtvis fel, men kötid som urvalsgrund har också sina problem. Som många i skoldebatten påpekat leder det till att föräldrar behöver ställa sina barn i kö till populära skolor redan på BB, vilket i sin tur innebär att den som invandrat eller flyttar till en ny kommun missgynnas.

Att få bukt med de problemen samtidigt som man behåller köerna är inte heller nödvändigtvis enkelt. Att spara ett fåtal platser för nyinflyttade har föreslagits, men riskerar leda till att vissa helt enkelt folkbokför sig på sitt landställe för att byta tillbaka i lagom tid för skolvalet och få förtur.

Ibland låter det som att ett system med lottning helt skulle ersätta det fria skolvalet, men det är onödigt alarmistiskt. Föräldrar kan fortfarande välja och rangordna skolor. Men även här finns det anledning att inte göra systemet för komplicerat, med olika svårbegripliga kvoter. De tre grunderna centerföreträdarna föreslår – syskonförtur, närhetsprincip och skolspår – lär de flesta se som legitima och bör därför räcka, och inte kompletteras med fler för att få en mer "gynnsam" elevsammansättning.

ANNONS

Skolpengen ger svenska föräldrar möjlighet att välja skola, utan att tjockleken på deras plånbok ska avgöra om barnet får en plats. Det är en ordning värd att värna, samtidigt som brister i systemet motverkas. Med ett samordnat skolval med lottning kan möjligheten att välja skola göras både enklare och mer rättvist, utan att man tummar på skolvalets grundläggande idé. Kanske kan det också äntligen föra en låst skoldebatt vidare.