För omkring trettio år sedan gjorde Ljungskile SK den klättring i fotbollstabellerna som dessförinnan bara funnits i böckerna om Åshöjdens BK. Men verkligheten visade sig vara bättre än fiktionen. Åshöjdens BK kom aldrig till Allsvenskan, men dit kom Ljungskile SK år 1997 och ännu en gång år 2008.
Sagan var alltså inte för bra för att vara sann, men den blev väldigt besvärlig. Att gå från division 5 till Allsvenskan innebar en expansion och växtvärk på alla håll och kanter. Uddevalla kommun sponsrade år 2008 klubben med tio miljoner kronor. Detta skulle bland annat finansiera en konstgräsplan.
Genom åren har det emellertid blivit två ytterligare affärer där konstgräset är inblandat. År 2012 köpte kommunen konstgräsplanen för 3,5 miljoner kronor, den var ju klubbens egendom. Men klubben fick fortfarande fritt förfoga över planen. Därför blev det år 2022 en affär där kommunen köpte nyttjanderätten till planen. Först i och med detta blev klubben en hyresgäst av konstgräsplanen. Vid det här laget var den konstgräsplanen så gammal att kommunen valde att investera 7,4 miljoner kronor i en ny konstgräsanläggning.
Rent juridiskt och formellt är dessa transaktioner olika, men i praktiken har kommunen ställt upp med stöd för att LSK ska ha tillgång till en konstgräsplan vid flera tillfällen, vilket också gynnat klubbens ekonomi och verksamhet.
Det finns ett uttryck som heter ”too big to fail” som ofta kommer upp vid bankkriser. Staten har ett intresse av att en eller flera banker i ett land inte går i konkurs och staten tvingas då hjälpa till med stöd om banker går knackigt eftersom stora konkurser skulle få värre konsekvenser för samhällsekonomin och kunderna.
Kanske är det så att Ljungskile SK har varit för folkliga för att misslyckas. Det starka lokala stödet i Ljungskile och de ivriga supportrarna gjorde att ingen kommunpolitiker vågade bli impopulär genom att kunna utpekas som den som orsakade klubbens fall.
Efter att LSK gick upp till Allsvenskan hyllades laget (tillsammans med Oddevold Grunden som fick silver i Special Olympics) på torget i Uddevalla.
– Fantastiska prestationer som sätter Uddevalla på kartan, sade kommunalrådet Staffan Cronholm (M), iförd Ljungskiles matchtröja, vilket säger en del om lagets popularitet.
Sport är riskfyllt, det är en del av själva upplevelsen och lockelsen. Stödjer man en fotbollsklubb med ett antal miljoner är framgången inte given. Det har både sponsorer och kommunen fått erfara genom åren. Klubben har inte återkommit till Allsvenskan och finanserna har milt uttryckt varit skakiga.
Enligt kontraktet från 2008 skulle kommunens pengar bara gå till investeringar: konstgräsplan, klubbhus, belysning och bergvärme. Men nu berättar dåvarande ordförande Lars Bergdahl för Bohusläningen att klubben inte skulle kunnat ha råd med spelare av allsvensk klass om det inte hade varit för kommunens stöd.
Allt stöd går ju in i verksamheten på något sätt. Om kommunen betalar för klubbhus med mera, blir det ju i slutändan mer pengar över för klubben till spelare. ”Om han säger att det var på det sättet låter det inte särskilt bra”, säger nu Staffan Cronholm till Bohusläningen. Men kanske inte så förvånande heller.
Henrik Sundström (M) har en mer realistisk syn på framtiden och menar att elitfotboll inte kommer att spelas på Skarsjövallen igen. Det kanske är ett kärvt besked för LSK-fansen att få – men sant.
LÄS MER:Kommunens pengar gick till spelarlöner i LSK
LÄS MER:Kommunen betalade tre gånger för Ljungskile SK:s konstgräsplan
LÄS MER:Så gick det till när Ljungskile blev sagolaget med hela fotbolls-Sverige
