Varje generation har sitt sätt att försöka förverkliga drömmen om stora, snabba pengar. Kortspel byttes mot travhästar som byttes mot nätpoker som byttes mot aktier. Gemensamt för dessa drömmar, och pengarna som går upp i rök i jakten på dem, är att de nästan uteslutande drabbar män.
Tidigare i sommar berättade en ung man för Svenska Dagbladet (13/6) om hur han förlorade alla sina sparpengar på börsen. 180 000 kronor, som hans föräldrar gnetat ihop under hans uppväxt, gick upp i rök. Det är lätt att avfärda honom som ung och dum, men för de generationer som börjar närma sig femtiostrecket har nätbankerna varit en självklar del av privatekonomin under hela vuxenlivet.
Digitaliseringen har, som bekant, skapat otroliga förutsättningar att bli aktie- och fondsparare. För miljontals svenskar är det numera lika självklart att lägga in en automatisk överföring av ett par hundralappar, eller tusenlappar, av lönen till ett ISK-konto som det är att betala räkningarna.
Att spara och investera har blivit något av en folkrörelse, till stor del tack vare den kaxiga kommunikationen från uppstickarna Avanza och Nordnet som utmanade storbankerna att börja utveckla enkla lösningar för snabba köp och snabba försäljningar. Och där har vi det, igen: drömmen om de snabba pengarna. Paniken när pengarna som satsas går förlorade, pressen att skyffla in mer för att vinna tillbaka dem. Under rushen kring den omdebatterade Gamestop-aktien förlorade svenska sparare 72 miljoner kronor. När aktien började stiga igen ett par år senare kallades den för “en lottsedel” av sparekonomen Frida Bratt (Aftonbladet 17/5). Den som bet ihop under de tre-fyra år som aktien åkt berg- och dalbana skulle dock ha fått tillbaka en stor del av sina pengar, eller till och med tjänat litegrann.
Den som är det minsta intresserad av sparekonomi bör, vid det här laget, veta att kvinnor ägnar sig mer åt långsiktigt sparande än vad män gör. De satsar på väletablerade bolag, till skillnad från, framför allt, yngre män som tenderar att köpa och sälja i högre takt. En undersökning som gjordes av värdepapperscentralen Euroclear tidigare i år visade till exempel att värdet på kvinnors aktieportföljer ökade nästan 50 procent mer än männens under 2023. Här måste man visserligen ta med i beräkningarna att bara en fjärdedel av svenskarnas aktieinnehav tillhör kvinnor. Euroclears undersökning är alltså ganska trubbig, men skickar ändå en tydlig signal om att kvinnor föredrar stabilitet framför osäkerhet.
Varje gång börsen dyker påminner storbankernas ekonomer oss om samma sak: att sitta still i båten. För den som har ägt aktierna ett bra tag och gjort en okej, eller till och med bra, vinst kan det visserligen vara läge att plocka ut en del av vinsten och återinvestera vid ett senare tillfälle.
Män som grips av panik just nu, när börser runtom i världen rasar, borde alltså inte lyssna på vare sig magkänslan eller killarna i kommentarsfältet på Avanza. De borde lyssna på sin mamma.