Isabella Lövin avgick, men det är inte tillräckligt skäl för att inte svara på interpellationer som är inlämnade i god tid, anser KU. Johan Hultberg fick alltså rätt i sin kritik.
Isabella Lövin avgick, men det är inte tillräckligt skäl för att inte svara på interpellationer som är inlämnade i god tid, anser KU. Johan Hultberg fick alltså rätt i sin kritik.

Man är minister tills man avgår

Konstitutionsutskottets kritik mot Isabella Lövin (MP) är rätt och riktig. Ministrar måste följa grundlagen och praxis.

ANNONS

Det var inte bara regeringens hantering av pandemin som fick kritik av konstitutionsutskottet i förra veckan. Även lite tunnare kapitel i det 412 sidor tjocka betänkandet är av intresse. Bland annat gäller det den anmälan som vår bohuslänske riksdagsledamot Johan Hultberg (M) riktade mot numera före detta miljöminister Isabella Lövin (MP).

Hultberg och riksdagskollegan Alexandra Anstrell (M) lämnade båda in interpellationer under januari månad som skulle besvaras av miljöministern. Men de båda riksdagsledamöterna fick inte svar på sina frågor. Regeringskansliet meddelade att interpellationerna inte skulle besvaras på grund av Lövins ”planerade avgång inom kort och redan inbokade engagemang i tiden fram till dess”.

ANNONS

Isabella Lövin besvarade emellertid andra interpellationer den 29 januari, då hon fortfarande var språkrör och minister. Den 31 januari avgick hon som språkrör, men först fredagen den 5 februari lämnade hon regeringen.

Enligt regeringsformens åttonde kapitels fjärde paragraf ska en interpellation besvaras i ett anförande av ett statsråd inom två veckor från det att den har överlämnats till statsrådet. Om så inte kan ske, måste statsrådet meddela skäl för detta.

Interpellationerna som inte fick svar var inlämnade den 4, respektive 14 januari. De borde alltså ha besvarats den 29 januari (även om det också tekniskt sett var för sent). Är då en nära förestående avgång tillräckliga skäl för att inte besvara en interpellation?

Eftersom det numera finns en god praxis att KU ska lämna betänkanden i enighet får man läsa KU:s formuleringar med de glasögonen. Bland annat skriver KU att det är viktigt att ”statsråden respekterar gällande reglering och praxis”, att ”statsråden endast i undantagsfall och om det finns synnerliga skäl underlåter att besvara en interpellation eller fråga”. Frågan var aktuell redan under Göran Perssons regeringstid då KU i sitt betänkande år 2002 ”underströk att ett statsråd som har aviserat sin avgång ändå har att fullfölja sina förpliktelser som statsråd fram till avgången”. Denna formulering återupprepas i årets ställningstagande.

ANNONS

KU svarar alltså nej på frågan om en väntad avgång är tillräckliga skäl för inte svara på frågor från riksdagsledamöter. Det sker dessutom med visst eftertryck samt en påminnelse om att regeringen har upprepat gamla försyndelser. Lite mindre diplomatiskt uttryckt är det alltså inte okej att ”logga ut” från jobbet i förtid om man är minister. Detta är en viktig konstitutionell princip att upprätthålla. En minister har ingen reglerad arbetstid. Regeringen är alltid i tjänst och ska styra riket. Uppdraget ska utföras ända tills statsministern har utsett en efterträdare.

Vid norska regeringsskiften är detta mycket tydligt. Den gamla ministern ska vara kvar på departementet och lämna över nyckeln till sin efterträdare och gratulera honom eller henne till det nya ansvaret. Men i det här fallet hade Isabella Lövin i praktiken ”loggat ut” från ministerjobbet en vecka i förtid. Det är i strid med både grundlagens bokstav och anda, vilket KU gör rätt i att påminna regeringen om.