Farliga. Antibiotikaresistenta bakterier blir allt vanligare, och redan idag är de en av de vanligaste dödsorsakerna på global nivå.
Farliga. Antibiotikaresistenta bakterier blir allt vanligare, och redan idag är de en av de vanligaste dödsorsakerna på global nivå. Bild: Poppe

Joakim Broman: Nästa globala hälsokris är redan här

Resistenta bakterier riskerar snart att döda dubbelt så många som hela coronapandemin – varje år. Antibiotikafrågorna måste upp på dagordningen nu.

ANNONS

Antibiotikaresistenta bakterier är nu en av de vanligaste dödsorsakerna i världen, enligt en ny studie publicerad i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet, omskriven av tidningen The Economist (22/1).

Det är en sorglig men tyvärr väntad utveckling. I många år har auktoriteter på området varnat för riskerna. Lancet-studien bedömer att 1,3 miljoner människor dog av resistenta bakterier 2019, en fördubbling från 2016. Prognoser visar att frånvaron av fungerande antibiotika kommer att leda till 10 miljoner dödsfall om året i mitten av seklet. Det är dubbelt så många som hittills dött av covid-19. För svensk del handlar det om 70 000 dödsfall varje år, att jämföra med 15 000 dödsfall i covid-19.

ANNONS

Antibiotikaresistenta bakterier riskerar att bli en ständig pandemi, som förvandlar relativt ofarliga sjukdomar och olycksfall till livsfarliga tillstånd. Vanliga operationer och förlossningar blir betydligt mer riskfyllda. Lunginflammationer och sårinfektioner kan snabbt utvecklas till livshotande tillstånd. Dagens cancerbehandlingar blir mer eller mindre omöjliga att genomföra.

Grundorsaken till problemet är enkelt att se: antibiotika överanvänds runt om i världen, både inom medicinen och inom djurhållningen. Men lösningen är inte lika enkel. Som The Economist konstaterar bidrar både fattigdom och stigande välstånd till framväxten av resistenta bakterier. Preparaten har blivit billigare, vilket har gett fler möjligheten att köpa dem. Det är en bra utveckling, men okunskap både hos patienter och läkare leder till fel- och framför allt överanvändning och förskrivning. I fattigare områden har antibiotikan blivit ett sätt att hantera frånvaron av rent vatten och sanitetsinfrastruktur.

Ökad kunskap om riskerna och politisk reglering av substanserna är viktiga aspekter på en övergripande nivå, men de kommer inte att hindra någon som tvingas dricka smutsigt vatten från att försöka hålla sig frisk. Fortsatt fattigdomsbekämpning har ett värde i sig, men kan också bidra positivt till hälsomålen.

Frågan börjar bli akut. Den svenske professorn Otto Cars, medgrundare till det globala nätverket React som arbetar mot antibiotikaresistens, varnade i somras för att utvecklingen går åt fel håll (Läkemedelsvärlden 16/6 -21). Cars vill se ett "Parisavtal” för antibiotikafrågan och menar att FN måste förnya sitt ledarskap på området. Sverige kan spela en viktig roll. Nästa hälsokris efter pandemin är redan här, och det är dags att på allvar börja tackla den.

ANNONS

ANNONS