ARKIV.070305. En jordglob med Afrika i centrum
Foto. Hasse Holmberg. / SCANPIX / Kod 96
ARKIV.070305. En jordglob med Afrika i centrum Foto. Hasse Holmberg. / SCANPIX / Kod 96 Bild: Hasse Holmberg / TT

Ökad globalisering är också en typ av beredskap

Den innovation som globaliseringen möjliggör kommer att behövas för att tackla nästa globala kris.

ANNONS

Många samhälleliga problem har förstärkts till följd av coronakrisen: våld i nära relationer, fattigdom och arbetslöshet, vräkningar och svält. Rädslan för kommande kriser gör att man på många håll hör krav på att staten ska skapa beredskap. Men då förenklar man verkligheten. Vi kommer att drabbas av nya kriser.

Men ger vi det offentliga – särskilt på statlig nivå – befogenhet att försöka hindra varenda en skulle det bara leda till auktoritära styren i ny tappning. Dessutom saknar staten den flexibilitet som behövs för att tackla kriser.

Rädslan för kommande kriser ökar också önskan om kontroll, vilket ofta leder till kritik mot öppenheten och globalisering – som ju präglas av bristen på centralstyrning. Konsekvensen har blivit att stödet för öppenhet, globalisering och internationellt samarbete minskar. Tyvärr har samma trend varit på gång ett bra tag redan före coronakrisen.

ANNONS

I USA var republikanerna länge ett parti som stod för frihandel, men har idag helt bytt spår; demokraterna har inte tagit över rollen som frihandelsvänner. I Europa, och inte minst Sverige, verkar tron på öppenhet ha eroderat, främst vad gäller migration.

Många menar därför att globaliseringen håller på att dö. Men det är inte riktigt sant, skriver Fredrik Erixon, chef för European Centre for International Political Economy (ECIPE), i en rapport för tanksmedjan Fri Värld (23/7). Globaliseringen genomgår bara en period of strukturell omvandling. Institutioner som tidigare spelat en stor roll, som Världshandelorganisationen (WTO), kommer inte längre göra det. Och när den tidigare vägledande nationen, USA, verkar lämna rodret vad gäller internationellt samarbete, uppstår ett vakuum för vilken roll internationell handel och öppenhet kan och ska spela.

Det vakuumet går att fylla, vilket redan håller på att ske. Sedan 2014 ökar till exempel handeln av icke-fysiska varor och tjänster snabbt, det vill säga utbyte av idéer och forskning (Fri Värld 23/7).

Vad gäller migration bör man påminna sig om att en friare migrationspolitik radikalt ökar BNP globalt sett (The Economist 1/8). Ett ökat utbyte av idéer och forskning samt global BNP-tillväxt är två av globaliseringens konsekvenser som kommer att underlätta krishantering i framtiden.

ANNONS

Så visst behövs bättre beredskapslager för sjukvården för att hantera nästa pandemi, och det är förstås inte så att all typ av beredskap från statens sida är onödig. Men för att tackla kriser i framtiden behövs mer än så, inte minst mer öppenhet och en mer globaliserad värld.