Hur långt borta är Sveriges inträde i Nato? Frågan ställdes i SR:s P1-morgon den 6 november. Dessvärre finns det fortfarande inget tydligt svar på frågan. Ungern och Turkiet är de två Natoländer som fortfarande inte har ratificerat Sveriges medlemskap.
I Ungern ligger frågan sedan månader på vänt i parlamentet och skulle, enligt uppgifter i ungerska medier, ha behandlats denna vecka. I P1 kunde radions korrespondent dock konstatera att den inte hamnat på dagordningen på veckans ärenden. Under en presskonferens antydde Orbans stabschef att Sverige borde skärpa sig och ta tillbaka vår – fullt berättigade – kritik mot nedmonteringen av rättsstatens principer och begränsningarna för fria medier som gjort Ungern till en illiberal qvasi-demokrati. Genom att obstruera i Natofrågan hoppas Orbán kunna få hjälp av Sverige att få ut medel ur EU:s kassakista som på grund av landets utveckling stoppats.
Historien straffar den som kommer för sent brukar det heta
Samtidigt hörs ungefär samma tongångar från Turkiets huvudstad Ankara. Premiärminister Erdogan har låtit förstå att Sverige inte har visat tillräcklig handlingskraft gentemot kurder och deras organisationer här i Sverige. Obstruktionen bottnar i att Turkiet sedan länge försökt få köpa modernare versioner av jaktflygplanet F-16, men som USA hittills inte velat tillmötesgå.
Båda ländernas krav har sålunda inget med Sveriges medlemskap att göra, utan används som förevändning för egna syften. Statsminister Ulf Kristersson (M) gör därför klokt i att inte göra ytterligare eftergifter – om utpressningen ger resultat kommer givetvis fler krav som ett brev på posten.
Historien straffar den som kommer för sent brukar det heta. Sverige, som sedan länge invaggats i en självförvållad föreställning av att kunna stå över omvärldens kriser och krav, är sist på bollen i Natofrågan och avgörandet ligger i Ankara och Budapest. Det är ingen vacker syn.
