Betalade sin egen skatt. Kvinnor arbetar med sillinläggningar på Hovenäset år 1971, det år då sambeskattningen avskaffades.
Betalade sin egen skatt. Kvinnor arbetar med sillinläggningar på Hovenäset år 1971, det år då sambeskattningen avskaffades. Bild: Bohusläningens arkiv

Lars Bäckström: Reformen som gjorde Sverige rikare och mer jämställt

Efter år 1921 års rösträttsreform skedde en förändring år 1971 som har haft stor betydelse för jämställdheten i Sverige.

ANNONS

KRÖNIKA ∎ På fredag den 8 mars är det, ”Internationella Kvinnodagen”. Det började redan 1910 som en socialistisk kampdag för kvinnors rätt och rösträtt. När FN 1977 ställde sig bakom dagen, blev det en dag för alla kvinnor rätt.

8 mars är inte en variant på mors dag eller alla hjärtans dag. Det ska vara en dag för kvinnors rätt och jämställdhet. Historiskt har kvinnan varit en andra klassens medborgare. Så är det fortfarande i många länder. Hedersförtryck och könsstympning är några av de värsta exemplen. Det finns numera också i Sverige. Det och allt våld mot kvinnor måste bekämpas.

ANNONS

Sambeskattningen avskaffas år 1971

Internationellt har Sverige nått långt i jämställdhet. Men vägen har varit lång. Först 1921 fick kvinnor rösta till riksdagen. I Uddevalla var Valli Thorburn och Gertrud Zachau ledande i kampen för kvinnans rösträtt.

Inte förrän 1965 blev våldtäkt inom äktenskapet ett brott i brottsbalken. 1975 kom lagen om fri abort. En rätt som hotas eller avskaffas av Trump rörelsen i USA.

Största steget efter 1921, togs 1971. Då avskaffades sambeskattningen. Med den individuella beskattningen, blev det lönsammare för familjen om kvinnan hade egen lön. Kvinnor sökte och fick arbete i allt större omfattning.

Det blev bra för samhällsekonomin. Fler i arbete, gav högre produktion och högre inkomster både för familjer och för samhället. När köpkraften ökade fick företagen högre inkomster. Alla tjänade på bättre villkor för kvinnorna.

Lika lön för lika arbete år 1979

Men det tog tid, länge fanns avtal med lägre löner för kvinnor. Kravet blev lika lön för lika arbete. Ett stort steg för rättvisa togs 1979 när lagen om jämställdhet i arbetslivet kom.

Det har varit en lång kamp från, ”Gånge hatt till, huva från”, till dagens mer jämställda samhälle. Det har inte skett av sig själv. Det är många kvinnor som gått före. På 70-talet tog det riktigt fart. Orden var: ”Åh tjejer, vi måste höja våra röster för att höras.” eller ”Ropen skalla daghem åt alla”

ANNONS

Till slut förstod allt fler att jämställdhet är bra för alla, bra för kvinnor, bra för familjerna, bra för männen, bra för företag och kommun som behövde mer arbetskraft.

Många kvinnor, fick betala ett högt pris. De kunde få arbeta, 8 timmar med lön och sedan göra hemmafruns arbete utan lön. Det var inte männens 8 timmar. För många kvinnor blev det 8 timmar med lön och 8 timmar utan lön.

Hemarbetet måste delas lika

Problemet kan lösas, när familjer börjar dela lika på hemarbetet. Det tror jag håller på att ske, i vart fall i många familjer där föräldrarna är födda efter 1980. Familjepusslet är dock svårt att lägga.

I dag är löner i princip jämställda. Men skillnaderna i livsinkomst består. Det är därför många kvinnor får en låg pension. En förklaring är att många kvinnor arbetar i områden med lägre löner.

Kvinnor får sämre pension

En annan förklaring är att det är kvinnor som föder barn. Och att det är de som tar ut det mesta av föräldraförsäkringen. I många fall tar de ett dubbelt ansvar, både för jobb och familj. Många kvinnor känner då att de tvingas gå ner i arbetstid. Det ger kvinnor både lägre lön och sämre pension.

Nobelpristagaren i ekonomi Claudia Goldin håller tal under Nobelbanketten i Stadshuset.
Nobelpristagaren i ekonomi Claudia Goldin håller tal under Nobelbanketten i Stadshuset. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Nobelpriset i ekonomi 2023 gick till Claudia Goldin Hon har lanserat begreppet ”giriga jobb”. Jobb som kräver att en anställd satsar all möjlig tid, för hög lön, till priset av lite tid för familjen. Oftast är det männen som väljer de giriga jobben.

ANNONS

Kanske kan en lösning vare en arbetstidsförkortning för alla. De svenska arbetstiderna är bland de längsta i Europa. Frankrike har 35 timmar. Senast arbetstiden kortades i Sverige var 1973 med femdagarsveckan. Det kan vara dags för en ny strid om tiden.

ANNONS