Perspektivskifte. Hans Wallmark (M), ordförande i försvarsberedningen, understryker vikten av att klargöra den bästa vägen framåt i en helt ny situation.
Perspektivskifte. Hans Wallmark (M), ordförande i försvarsberedningen, understryker vikten av att klargöra den bästa vägen framåt i en helt ny situation. Bild: Anders Wiklund/TT

Malin Lernfelt: Sveriges säkerhetspolitik kräver framtidsperspektiv

Det är av högsta vikt att S inte backar tillbaka i försvarspoltiken. Partiet bör därför pensionera före detta försvarsminister Peter Hultqvist en gång för alla.

ANNONS
|

Sedan 1946 har Folk och Försvar hållit sin årliga Rikskonferens. Nu är det dags igen. 8-10 januari samlas makthavare, myndigheter, civilsamhälle och media i Sälen för att diskutera säkerhet, försvar och krisberedskap.

Sedan förra året har mycket förändrats. Elkrisen har fördjupats. I Europa pågår ett krig som har satt det säkerhetspolitiska läget i gungning. Hur länge Putin är beredd att fortsätta anfallen mot Ukraina är omöjligt att veta, men det handlar troligtvis om en lång tid framöver. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg menar att “Rysslands krig mot Ukraina kan pågå i åratal” (SVT 19/6 -22).

Till följd av den allvarliga situationen tvingades dessutom den socialdemokratiska regeringen i våras att släppa den numera uråldriga snuttefilten låtsad alliansfrihet. Före detta försvarsminister Peter Hultqvist (S), som vid partikongressen i november 2021 högtidligt lovade att “det blir inga ansökningar om något medlemskap så länge vi har en socialdemokratisk regering. Jag kommer definitivt aldrig så länge jag är försvarsminister att medverka i en sådan process”, bytte fot i april. I maj 2022 lämnades Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato in. Äntligen. Att det skulle behöva gå så långt som till krig i vårt närområde för att Socialdemokraterna skulle förstå allvaret är stor skam. Nu är Sverige tack och lov där vi behöver vara, även om en hel del arbete återstår. Inte minst har vi en ny regeringen med större fokus på säkerhet och trygghet.

ANNONS

Folk och Försvar kommer i år att präglas av Nato och Rysslands krig. Det svenska försvaret är under en uppbyggnadsfas och vi måste hitta rätt balans och skifta perspektiv från Sverige försvarar Sverige, till Sverige försvarar Sverige i gemenskap med andra nationer i ett kollektiv, säger riksdagsledamoten Hans Wallmark (M) som är ordförande i den nya försvarsberedning som ska lägga grunden för Sveriges integration i Nato och det militära och civila försvarets utveckling.

En stabil försvarspolitik i en orolig tid kräver bred politisk enighet

Wallmark betonar att det viktigaste nu är att utreda konsekvenserna för Sverige av såväl Natomedlemskap som det pågående kriget. Han påtalar även betydelsen av att stärka motståndskraften i hela samhället.

Om vi har haft en erodering av det militära försvaret under de senaste decennierna så är det ingenting mot hur det ser ut på den civila sidan. Att det i den nya borgerliga regeringen utnämnt ett särskilt statsråd för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), är därför mycket positivt.

En stabil försvarspolitik i en orolig tid kräver bred politisk enighet. I dag finns det en sådan i och med att S givit upp sitt populistiska Natomotstånd. Förhoppningsvis fortsätter partiet att utveckla sin utrikes- och försvarspolitik i en mer seriös riktning även nu när det befinner sig i opposition. Risken finns dock att S, som har en tendens att bli bittra när de inte får bestämma, börjar vackla och istället beslutar sig för att triangulera mot V och MP. Det vore olyckligt. För att säkerställa att så inte sker borde partiet byta ut sina representanter på området. Eller som Hans Wallmark säger: Med all respekt, Morgan Johansson (före detta justitieminister och numera S utrikespolitiska talesperson) och Peter Hultqvist (numera ordförande i försvarsutskottet) är ju inte direkt framtiden.

ANNONS

Låt oss hoppas att Folk och Försvar 2023 blir deras sista i nämnda roller.

ANNONS