Klassrum elever använder datorer och ser glada ut
Jubel i klassrummen? Nästan allt skolpolitiskt innehåll i Tidöavtalet är Liberalernas förtjänst. Bild: Max Fischer

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Tidöavtalet är fullproppat med liberal skolpolitik

Liberalerna är kluvet när förhandlingsvinsterna i Tidöavtalet ska räknas, men att de vunnit många segrar på skolområdet är omöjligt att förneka.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Ett avtal har slutits, Sverige har fått en ny regering. I regeringsunderlaget är det nog inget av partierna som är så kluvet när det räknar sina förhandlingsvinster som Liberalerna – särskilt när det kommer till migration och rättspolitik har partiet onekligen tvingats svälja en del. Samtidigt är det svårt att mena att partiet varit helt utan vinster, och tydligast är det liberala inflytandet i en av partiets största hjärtefrågor: skolpolitiken. Merparten av punkterna är hämtade från L, som i stora drag får igenom hela sin skolpolitik.

Det är inte bara en förhandlingsvinst för Liberalerna, utan en seger för Sveriges elever. Omskrivna läroplaner med ökat fokus på bland annat fakta- och ämneskunskaper, samt en utökad timplan i grundskolan lär gagna alla barn – och kunskapsresultaten.

ANNONS

Barnen som kämpar i skolan ska få hjälp av fler speciallärare, lovskola, obligatorisk läxhjälp och fler av dem ska få möjlighet att få undervisning i mindre grupp. Samtidigt ska barnen som har det lätt för sig ges möjlighet att växa, med en satsning på fler spetsklasser.

Nyanlända elever ska mötas av en mer koncentrerad timplan, som skalar bort de mindre väsentliga ämnena till förmån för att verkligen hinna befästa kunskaper i de mest centrala. Såsom svenska.

Barn födda sent på året kommer gynnas av ett system där det inte längre är möjligt att ställa sitt barn i skolkö redan på BB, utan bara är möjligt att köa en betydligt kortare tid så att det inte spelar roll när på året man fötts.

Och såväl elever i städer som ute på landsbygden kan dra nytta av en nationell norm för skolpeng, för att förhindra att skolor blir medel för att balansera budgeten snarare för barns utbildning.

Insatser för att motverka betygsinflation – däribland starkare normering efter nationella prov, och införandet av centralt rättade, digitala nationella prov – är också det viktigt för att skapa ett robustare friskolesystem. Så även förslaget om att nya friskolor inte ska få göra vinst direkt från start, eller vid ägarbyte, för att uppmuntra långsiktigt ägande snarare än snabba klipp.

ANNONS

Kritiken mot friskolesektorn har bestått av lika delar rimligt ifrågasättande av faktiska problem, som ideologisk driven kamp mot väderkvarnar. Att ett parti lyckats med att både fånga upp problemen utan att samtidigt fokusera på den mindre rimliga kritiken, bäddar för en friskolereform som kan göra stor nytta. Att skolor som inte sköter sig ska kunna sanktioneras eller beläggas med böter låter så självklart att det är svårt att förstå att det inte redan är verklighet.

Det är ett mångsidigt paket, som berör en mångfald av problem som finns i den svenska skolan. Att Liberalerna dessutom intar utbildningsdepartementet ger ytterligare visshet om att reformerna kommer att genomföras, istället för att kollras bort i byråkrati av en minister från ett annat parti. Tidöavtalet är långt ifrån felfritt, men det skolpolitiska innehållet är bland det starkare, och för det finns det bara ett parti som förtjänar att tackas: Liberalerna.

ANNONS